AI kommer ha en allt större roll i framtiden, med automatisering av arbetsuppgifter och behov för nya kompetenser på arbetsmarknaden. Det är inte oproblematiskt, då det finns många obesvarade frågor kring möjligheter till missbruk, desinformation, datasäkerhet, upphovsrätt och oklarheter kring hur man ska reglera sådana system.
Orealistiska förväntningar på vad man faktiskt kan göra med AI har lett till en bubbla som riskerar spricka, och enligt en färsk undersökning misslyckas en förkrossande majoritet av alla AI-initiativ i företag (Harvard Business Review, November 2023). Även om AI-bubblan spricker innebär det inte att AI:s saga skulle vara all; tvärtom, när en mer realistisk syn tar överhand, kan vi använda och utveckla AI till sin fulla potential.
Ett område där AI gjort radikala framsteg de senaste åren är inom språk. Maskinöversättning av text är idag vardagsmat, och system som direkt kan översätta tal blir allt bättre. De är förvisso än så länge långt ifrån perfekta, och det är en öppen fråga hur mycket bättre de kan bli med nuvarande teknologier.
I framtiden kommer vi kanske kunna kommunicera med finländska myndigheter på svenska, fastän ingen i andra änden kan ett ord svenska. Det finns förstås uppenbara risker med att förlita sig på helt automatiska system, och i en ideal värld skulle AI närmast vara ett komplement till mänskligt arbete.
Tyvärr kan vi knappast förvänta oss att framtida finländska regeringar kommer att vara mera välvilligt inställda till det svenska språket; ska vi ha tillgång till information och möjlighet att kommunicera på svenska i Finland i framtiden är det AI vi får förlita oss på, på gott och ont.
Även med framtida AI-genererade översättningar måste vi vara på vår vakt och kräva att sådana system implementeras för svenska. Det är lätt att svenskan glöms bort helt och hållet när man planerar digitala system i Finland (AI och svenskan i Finland, Magma 23.10.2019). Ibruktagandet av patientjournalsystemet Apotti i tvåspråkiga Nyland, som inledningsvis endast fanns tillgängligt på finska och varefter det var en stor utmaning att lägga till stöd för svenska i efterhand, är ett typexempel. Då var det förvisso inte fråga om AI, men användning av AI sker inte heller på automatik - än så länge i alla fall.
Från språkgränser till skattegränser: Skattegränsen - eller rättare sagt hur den tillämpas - innebär en enorm mängd byråkrati (i genomsnitt 12 timmar per vecka, Ålandstidningen 24.3.2024) och vållar en mängd med problem för företagare på Åland och med leverantörer i Sverige och Finland som inte vill göra det krångligt för sig för de relativt små försäljningsvolymer vi har på Åland. AI kunde ha en roll på båda sidor av skattegränsen.
En AI-baserad virtuell assistent som kunde ta hand om allt krångel, som automatiskt kunde fylla i deklarationer och hämta all nödvändig information från exempelvis bokföringssystem, kunde, om inte helt eliminera arbetsbördan, åtminstone minska den drastiskt. De tolv timmar i genomsnitt som går till byråkrati och papperskrig kan gå till sådant som faktiskt är av glädje och nytta för alla parter.
För att maximera nyttan med AI måste vi dock tackla utmaningarna med föråldrade system som inte kan kommunicera med varandra och som därför försvårar integration och innovation med AI. För att AI ska ha någon form av lokalkännedom förutsätts det också tillgång till lokal data. Modernisering och standardisering av vår IT-infrastruktur och tillgång till och upprätthållande av öppen åländsk data är därför av stor betydelse.
I vår digitaliseringsiver får vi dock inte glömma bort att värna det mänskliga, det lokala och det nära. Teknologi i all ära, men den finns till för att betjäna oss - och inte tvärtom.
Michael Stormbom
Teknologichef och AI-expert
