Skolmat är viktigt och den engagerar. Den är viktigt för den ger växande barn och ungdomar energi för att orka med skoldagen.
Tyvärr är den även viktig för att den för en del elever är den enda tillagade måltiden de får under dagen. Så det är inte undra på att det blir debatt när det ska sparas på barn och ungdomars mat.
1,67 euro per person för lunch och mellanmål betalar Mariehamns stad för skolmaten. Ett pris som sattes redan innan inflation och krig. Ett pris som skulle vara utmanande för oss lekmän att tillreda en näringsrik måltid för. Att det trots allt går att tillreda en måltid till det priset är skolbespisningspersonalen värda en eloge för, men det säger också en hel del om politiska prioriteringar och stordriftsfördelar.
Pengarna som ett skolkök har att röra sig med är generellt ytterst begränsade. Enligt Yle var medelpriset för en skollunch i Finland för några år sedan runt 2,75 euro, men variationerna är stora och kostnaden pendlade mellan allt från 1,67 euro till 8,28 euro.
I Sverige var kostnaden för en skollunch i fjol i medeltal, enligt svenska lärarförbundet, 3,70 euro, men även här skiljer det sig mellan kommunerna och kostnaden pendlar från 2,10 euro till 8,20 euro.
Med dessa siffror i minne blir 1,67 euro per person i Mariehamns stad imponerande, men går även att med fog att utmana.
Priset för en skollunch varierar således stort mellan kommuner. Stordriftsfördelar gör att kostnader kan hållas nere i vissa fall, men i många fall handlar det även om politiska prioriteringar. När sedan prisutvecklingen i omvärlden ställer till det för skolorna så blir situationen utmanande.
Enligt Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap vid Umeå Universitet förbättrar bra mat koncentrationsförmågan. För tidningen Läraren berättar Hörnelll att även minneskapaciteten ökar för de elever som ätit en bra skollunch.
Därutöver är skolmaten, enligt Liselott Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, extra viktig för de som har sämre matvanor hemifrån. Skolmaten har nämligen högre näringstäthet och därmed högre kvalitet än det många barn äter resten av dagen.
Debatten tar dock ibland fel väg. En del fördömer soppor och gröt som bra skolmat, vilket är fel. Rätt tillagad och med rätt tillbehör är det en bra måltid.
Däremot är det viktigt att det är näringsrik mat som serveras. Kvalitén behöver inte alltid kopplas till prislappen, med anledning av till exempel stordriftsfördelar, samtidigt går det inte att frångå att det har en inverkan.
Samtidigt som vi diskuterar skolmaten måste vi även koppla på föräldraansvaret, ett ansvar som allt för ofta glöms bort i dagens samhälle. Visst finns det föräldrar som har det ekonomiskt tufft, men vi kan göra vårt yttersta för att se till att barnen får en bra frukost.
Enligt Hörnell är till exempel frukosten extra viktig för att barnen och ungdomarna ska orka och få energi för resten av dagen men inte minst orka med skolan.
Samhället har mycket att vinna på att vi har bra skolmat. Allt går dock inte att koppla till priset, men det säger sig självt att när livsmedelspriserna i juli blev hela 12,4 procent dyrare på årsbasis i Finland så påverkar det även skolmaten. Därför bör politikerna se över kostnaderna och prioritera skolmaten. För om vi inte prioriterar våra barn och ungdomar så är vi ute på en dålig och farlig väg.
