Under midsommarhelgen stod det klart att EU nått en preliminär överenskommelse gällande förslaget till jordbrukspolitik för 2021–2027.
Ett kritiserat förslag tar nu nästa steg i processen, men det kommer dröja innan de åländska jordbrukarna, och därmed även det åländska livsmedelsklustret, kan se effekterna av överenskommelsen.
Den preliminära överenskommelsen ska nu godkännas av medlemsländerna i ministerrådet och av hela EU-parlamentet innan förslaget blir verklighet. Men redan nu kan vi se detaljer som visar vilken väg jordbrukspolitiken kommer att ta under de kommande åren – inte enbart i EU i stort utan även på Åland.
I korthet innebär överenskommelsen att 25 procent av direktstöden ska öronmärkas till så kallade ettåriga miljöersättningar. Därutöver ska tre procent av direktstöden öronmärkas till unga lantbrukare och minst 35 procent av landsbygdsprogrammet gå till miljö- och klimatåtgärder.
Att det tagit tid för att nå fram till ett gemensamt förslag är inte förvånande. Jordbrukspolitiken står för knappa 40 procent av EU:s budget och är ett av få områden som nästan helt finansieras av EU-budgeten.
Det handlar således om stora mängder bidrag som ska fördelas mellan medlemsländerna. Koppla detta sedan till EU:s ambitioner gällande miljö och klimat så förstår vi fort att frågan blir komplex och föremål för lobbying och inte minst politik.
Det preliminära förslaget har välkomnats av bland annat EU-parlamentets högergrupp (EPP), dess socialdemokratiska grupp (S&D) samt den liberala gruppen (RE). Däremot har förslaget mött kritik från den Gröna gruppen och olika miljöorganisationer.
Kritiken har sin grund i att uppgörelsen inte är tillräckligt ambitiös för att genomföra den omvandling och omorientering av EU:s jordbrukspolitik som miljö och klimat kräver. Kritik har även lyfts mot förslaget då många anser att det inte gynnar småjordbrukare utan att EU, genom förslaget, återigen gynnar de största markägarna.
Det kan många gånger kännas som att avståndet är långt till Bryssel och EU. Men när det kommer till jordbrukspolitiken så är den förda politiken i Bryssel av största vikt även på Åland. De linjedragningarna som görs har stora effekter på det åländska samhället.
Ett fortsatt låst läge skulle ha betytt stora utmaningar även för åländska lantbrukare och det åländska livsmedelsklustret. Genom att en bred uppgörelse nu sett sitt ljus har EU visat att man kan enas och att det hela tiden handlar om ett givande och tagande för att vi inom Europa ska kunna ta nästa steg framåt och finna varandra.
Hur det däremot i detalj kommer att se ut på Åland beror på oss själva. Men redan nu kan den framsynte jordbrukaren och livsmedelsföretagaren planera sin framtid utgående från de riktlinjer som de kommande årens jordbrukspolitik ger. Det är trots allt en stor fördel i en annan väldigt utsatt bransch.
