På juldagen skadades elkabeln Estlink, som löper längs botten av Finska viken mellan Finland och Estland. Kort därefter riktades misstankarna mot oljetankerns Eagle S som pekats ut som en del av den ryska skuggflottan.
Efter händelsen agerade finska myndigheter både skyndsamt och resolut. Redan natten till annandagen bordades Eagle S som därefter kunde föras in på finskt territorialvatten. För närvarande är oljetankern ankrad utanför Borgå där myndigheterna utreder vilken roll fartyget haft i kabelbrotten som inträffade på juldagen.
Utredningen har nu sin gång, men det råder knappast några tvivel om att det handlar om medvetet sabotage från ryskt håll. Eagle S, som trafikerar under Cooköarnas flagga, har tidigare pekats ut som en del av den ryska skuggflottan, alltså ett äldre fartyg utan kända ägare vars syfte är att transportera olja från länder som omfattas av sanktioner.
Redan nu är det också klart att Eagle S rörde sig ovanför kabeln precis i samband med att skadan uppstod, och att fartyget därefter av oklar anledning vände 180 grader. Senare på juldagen skadades ytterligare fyra datakablar i Finska viken.
Ännu obekräftade uppgifter har också gjort gällande att högteknologisk spionutrustning ska ha funnits ombord på Eagle S. Oavsett vilket är det viktigt att finska myndigheter den här gången agerade resolut.
Flera liknande händelser har inträffat i Östersjön sedan Ryssland för snart tre år sedan invaderade Ukraina. I november uppstod exempelvis misstankar om kabelsabotage efter att två datakablar mellan Sverige och Danmark blivit förstörda. Misstankarna riktades snabbt mot det kinesiska fartyget Yi Peng 3, men först en månad senare, den 19 december, fick svensk polis gå ombord på fartyget.
Det finns flera anledningar till att Finlands agerande den här gången var mer bestämt. En av orsakerna är att fartyget var oförsäkrat och hade en okänd ägare, vilket skapade en tydlig och direkt situation för de finska myndigheterna att hantera. En annan är att länderna i Östersjöregionen under hösten gemensamt bestämt sig för att svara hårdare på Rysslands försök till hybridpåverkan.
Det är bra att den hårdare linjen nu snabbt kunde tillämpas. Daltande med fiender som inte spelar efter samma regler som alla andra leder ingen vart och Finlands agerande skickar ett tydligt budskap om att liknande handlingar inte tolereras. Förhoppningsvis sätter det också en standard för hur andra kan hantera liknande händelser i framtiden.
Tidigare i höstas gick en lång rad länder, inklusive USA, Storbritannien och Finland, samman i ett gemensamt uttalande för att stärka skyddet av kabelinfrastrukturen till havs. I det sammanhanget kunde det med anledning av händelserna i Östersjön de senaste åren också vara aktuellt att se över artikel 92 i havsrättskonventionen, som slår fast att fartyg på internationellt vatten alltid står under flaggstatens jurisdiktion. Det är nämligen inte rimligt att fartyg som misstänks för sabotage av kritisk infrastruktur ska kunna gömma sig på internationellt vatten.
Det är också positivt att Nato nu skickar ett tydligt avskräckande budskap genom att öka sin närvaro i Östersjön med fler fartyg.
Kevin Eriksson
tel: 26 643
