Samtidigt minskar vårt förtroende för innovationer. Det visar 2024 års förtroendebarometer från den globala kommunikationsbyrån Edelman.
Enligt rapporten har klyftan mellan innovationerna och samhället blivit en ny faktor som orsakar ytterligare polarisering. Mer än två tredjedelar av respondenterna i undersökningen anser att innovationer i dag hanteras dåligt och att samhället förändras snabbt på ett sätt som inte gynnar en själv.
Ingress:
En orsak till den allt mer utbredda uppfattningen är att innovationer i dag blivit politiserade. Här är förstås kopplingen till miljöinnovationerna enkel att göra.
Som exempel kan vindkraft och elbilar nämnas, det märks till och med på Åland. Det är två tydliga exempel på hur miljöinnovationer blivit en arena där politiska motståndare kan drabba samman.
Eller egentligen bara innovationer, att nämnda exempel i dag är så starkt sammankopplade med miljö har nog lika mycket att göra med hur de kapats i det ideologiska kriget som med innovationen i sig.
I en perfekt värld skulle nämligen alla innovationer bedömas utifrån behov och nytta och ingenting annat.
Problemet är att gränserna mellan vetenskap och tyckande suddas ut. Om en politisk aktivist framställer sig själv som en vetenskapsman med alla svar så kan en vetenskapsman med alla svar lika gärna vara en politisk aktivist.
Där är vi i dag. Auktoriteter tappar förtroende och enligt Edelmanrapporten ser i dag människor ”någon som mig” som jämbördiga med vetenskapsmän och experter när det gäller vem de kan lita på att berätta sanningen om nya innovationer och teknologier. Grannen är alltså lika trovärdig som universitetsprofessorn.
Ännu lägre är förtroendet för företagens tekniska experter, icke-statliga organisationer och vd:ar, och lägst är det för journalister och politiker.
Mest betrodda att vända utvecklingen är företagen, men samtidigt har Edelmans förtroendebarometer under det senaste decenniet sett en ökning av människor som säger att om företag skulle samarbeta mer med regeringen så skulle de lita mer på innovationer. Rädslan är att den teknologiska utvecklingen går för snabbt framåt och att systemet är partiskt till förmån för de rika.
Man kan nog utgå ifrån att den artificiella intelligensen och automatiseringen av våra jobb lär driva på den trenden ytterligare. En slutsats i rapporten är att företagen måste bli bättre på att förklara innovationens påverkan och dess nettotillgång för samhället och inte bara investerare.
Så är det, och som undertecknad tidigare påpekat måste också samhället hänga med i utvecklingen. Inte genom att bromsa innovationerna, men genom att se till att de kommer alla till gagn. Det finns nämligen väldigt få, kanske inte ens de rika, som på sikt tjänar på att förtroendet mellan olika grupper i samhället blir sämre.
Redan i dag är nämligen förtroendet globalt under belägring från flera håll. Förtroendet för politiker är lågt, vilket som ålänning också är lätt att relatera till. Förtroendet för medier sjunker, bland annat på grund av spridningen av desinformation. Samhällsklyftorna ökar och splittringar leder till ett lägre mellanmänskligt förtroende.
Det säger sig självt att det inte behövs ytterligare en ingrediens i den förtroendegrytan, särskilt inte en som berör ett område som har potential att forma om hela vår framtid.
Kevin Eriksson
