Paf bildades den 31 oktober 1966 av Folkhälsan på Åland, Rädda Barnen, Röda Korset och den inte längre verksamma stiftelsen Dagens barn. Syftet var att skapa intäkter för organisationernas verksamhet genom att erbjuda allmänheten spel på förströelseautomater. Intäkterna från spelverksamheten finansierar nu större delen av den så kallade tredje sektorn på Åland – ideella organisationer och föreningar.
I landskapsförordningen om Paf från 1993 framgår att ”… medel som inflyter genom föreningens verksamhet skall upptas i landskapets budget och användas för att främja och stöda allmännyttigt och annat allmänt ändamål samt för att främja projekt som kan antas gynna föreningens verksamhet och ändamål”.
Just skrivningen ”… och annat allmänt ändamål” har politiskt tolkats som att Paf-överskottet i allt högre utsträckning även kan användas för att finansiera Ålands ordinarie budget. Det fungerar så att Paf-medel som inte förbrukas under ett år förs över till ett särskilt balanskonto för ”Reserveringar för att trygga tredje sektorn”. Fördelas inte pengarna heller de kommande åren plockas de ut för att bekosta landskapets allmänna verksamhet.
I takt med att Paf:s internetspel började håva in hundratals miljoner euro har penningkranen från föreningens spelverksamheten stått vidöppen för att finansiera verksamhet och investeringar av allmänt intresse. Den politiska motiveringen är att Paf genererar mycket mer intäkter än vad tredje sektorn behöver.
Exempel på investeringar som finansierats med Paf-medel är bygget av Alandica kultur- och kongress och enskilda verksamhetsprojekt av tillfällig karaktär. Lägger man även till landskapets inkomster från lotteriskatten på sex–sju miljoner euro per år och som är direkt knuten till Paf:s tjänster, breddas paletten av verksamheter som finansieras med spelpengar.
Hit hör exempelvis Grit Lab, Utvecklings- och hållbarhetsagendan, näringslivets främjande, sysselsättningsfrämjande åtgärder samt vattenförsörjning och vattenvård. En stor post de senaste åren är även ”Reserveringar för särskilda projekt” och ”Hyror”, den sistnämnda på över tre miljoner euro 2024.
Fördelningen till tredje sektorn uppgår till cirka 15 miljoner euro per år. Resten används till att betala Ålands allmänna utgifter. För att balansera upp budgetunderskottet har landskapet de senaste åren i medeltal fört över 15–20 miljoner euro per år från Paf-kontot. Även om summorna kan tyckas vara små i förhållande till att landskapsbudgeten årligen innehåller anslag uppemot 500 miljoner euro är det dessa extra miljoner som gjort att Ålands regering och lagting sluppit att gå till banken för att fylla på kassan.
För att ha likvida medel till täcka finansieringsbehovet på 48,8 miljoner euro nästa år föreslår regeringen att hela Paf-reserven på 30 miljoner töms och att man dessutom lånar 15 miljoner euro från Landskapets fastighetsverk. Därtill föreslås i budgetförslaget ett ”Extra uttag” från Paf på fem miljoner euro som inte är knutet till något särskilt ändamål. Trots det visar verksamheten ett underskott på 29 miljoner euro!
Kasinointäkterna räcker inte längre för att rädda landskapets urusla finanser. Samtidigt finns ingen över- och genomgripande politisk plan på hur Åland ska få bukt med de växande underskotten år efter år. De utgiftsminskningar som regeringen föreslår är droppar i havet och drabbar främst redan utsatta samhällsgrupper. Vad som krävs för att få reda i Ålands långsiktiga finanser är en omfattande saneringsplan. Omgående.
Ove Andersson
