Drömmen om Kapellskärstrafiken vägrar ge med sig. Både på Åland och i Roslagen är frågan fortsättningsvis aktuell och ute i stugorna grymtas det och många vill åter se trafik på rutten Mariehamn-Kapellskär. Må vara att Finnlines redan trafikerar på Kapellskär, men rederiet lyckas än så länge inte fånga upp den efterfrågan som finns på linjen. Därför är det inte förvånande att olika initiativ uppstår och att de till och med konkretiseras genom att bolag bildas.
Till att börja med kan vi konstatera att det är enkelt att starta ett aktiebolag, men att det är desto svårare att bedriva rederiverksamhet. Det ska även tilläggas att nya regelverk medför att de kommande åren blir utmanande för redan etablerade rederier, men innan olyckskorparnas vingar börjar slå så låt oss titta lite närmare på vad som eventuellt kan tala för det nybildade rederiet.
Den allmänt utbredda önskan om Kapellskärstrafik utgående från Mariehamn är en enorm drivkraft. Det finns en utbredd efterfrågan bland allmänheten och önskan om trafik är stor. Kombinera sedan det med att det inom den landbaserade turistnäringen, köpmän samt restauratörer finns en berättigad oro för att den minskade snabbruttskapaciteten påverkar deras affärsmöjligheter negativt. Allt detta visar på att intresse finns för att trafik ska återuppstå på linjen.
Dessutom går det även att återfinna en politisk uppgivenhet och i viss mån bitterhet gentemot främst Viking Line för att man lade ned Kapellskärstrafiken efter att man politiskt investerat mycket förtroendekapital för att hålla trafiken i gång under pandemiåren. Det här är något som politiker passar sig för att säga i offentligheten men tankegångarna finns där bland ett flertal politiker. Detta samtidigt som trycket gentemot politikerna i skattegränsfrågan är stort. Frågan är vad dessa variabler kan medföra?
Ser vi däremot på vad som talar emot ett folkrederi är det givetvis väldigt mycket. Bara det faktum att vi med backspegeln i hand kan konstatera att det inte är många rederier som startats de senaste decennierna på Åland talar sitt tydliga språk.
Att Ålands folkrederi Ab dessutom bara är i en uppstartsfas och där det är svårt att sia om vilket kunnande som verkligen finns i bolaget gör det svårt att säga om bolaget ska betecknas som fisk eller fågel. Däremot triggar det uppenbarligen ålänningarnas intresse och kanske tilltalar även initiativet den nedärvda sjöfartstraditionen med ägarandelar och en bred allmän uppslutning kring ett fartyg.
Det är som sagt en lång väg att vandra för ett nytt folkrederi, men tänk vilken kraft det finns i det åländska samhället. Det är en kraft som även befintliga rederier kunde dra än mer nytta av. För det finns ett utbrett sjöfartsintresse bland ålänningarna och det finns en efterfrågan. Det finns även fortsättningsvis många ålänningar som har mycket pengar placerade på de nordiska börserna. Medel som hamnat på börsen som ett resultatet av en upplevd brist på nya åländska placeringsalternativ.
Slutligen ska vi komma ihåg att det är svårt att få ett rederi att rulla. Det är framför allt svårt att hitta rätt tonnage på Kapellskärsrutten. Här ligger utmaningen och det är kanske även här vi hittar svaret på att Viking Line i dag inte återfinns på den aktuella linjen.
Så kommer humlan Ålands folkrederi Ab att flyga? Det mesta talar för att den inte lyfter samtidigt ska vi passa oss för att underskatta vad vår nedärvda ömentaliteten leder till. För åländska humlor som flyger finns det nämligen redan gott om i den åländska bolagsfaunan.
Daniel Dahlén
