Som denna ledarsida tidigare konstaterat genomför nu regeringen Orpo steg för steg den nedmontering av invandringspolitiken som regeringspartnern Sannfinländarna gick till val på. Antalet kvotflyktingar som tas emot halveras från 1.000 till 500. Det ska bli svårare att få asyl och asylbeslut ska bara gälla i tre år, sedan måste ansökningen förnyas. Den som har sökt asyl ska inte kunna få uppehållstillstånd för arbete eller studier medan asylansökan behandlas, eller har avslagits. Reglerna för familjeåterförening skärps trots att forskning visar att den ökar integrationen.
”Invandrare ska ha ett större ansvar för sin integration. Regeringen har som mål att ändra systemet så att det blir mer förpliktande och att stärka de offentliga finanserna”, förklarade inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) när förslaget presenterades.
Från årsskiftet förs huvudansvaret för att hjälpa flyktingarna att integreras över på kommunerna. Men staten minskar samtidigt längden på den tid som kommunerna får ersättning för sitt integrationsarbete. Det handlar om tjänster som bedömning av servicebehov, utarbetande av integrationsplaner och tolkande.
Ersättningstiden på fyra år för kvotflyktingar ska förkortas till tre år. Ersättningstiden på tre år för andra personer med flyktingbakgrund ska förkortas till två år. Stödet för övergången till vuxenlivet som beviljas till unga som kommit till Finland som minderåriga utan vårdnadshavare ska upphöra vid 23 års ålder, alltså två år tidigare än i dag.
Nedskärningarna är kontraproduktiva. Försämringen lär inte öka kommunernas villighet att ta emot kvotflyktingar och andra skyddsbehövande personer. Som Ålandstidningen berättade i tisdags är landskapsregeringen bekymrad i sitt utlåtande och befarar att förändringen resultera i en försämring av de integrationsfrämjande tjänster och åtgärderna som erbjuds på Åland. ”Konsekvenserna kan potentiellt hämma integration och sysselsättningen för invandrare, vilket i sin tur påverkar negativt på invandrares sociala och ekonomiska ställning”.
Att försämra ersättningen för tolktjänster riskerar dessutom att slå hårdare mot åländska kommuner än landets övriga, då tolkuppdrag här på ön ofta innebär extrakostnader på grund av resor och eventuell övernattning.
Nedskärningen riskerar att leda till att kommunerna anlitar de billigaste tolktjänsterna, eller tolkandet hamnar på lekmän som de berördas barn, vilket i förlängningen urholkar rättssäkerheten.
I en tid när befolkningsutvecklingen stagnerar och näringslivet skriker efter arbetskraft vill regeringen stänga dörrar och minska invandringen till landet. Det är en farlig och kontraproduktiv politik som kommer att kosta landet i minskad välfärd. Finland och Åland behöver fler invånare i arbetsför ålder, inte färre.
Petter Lobråten
tel: 26 633
