Ådans vänners projekt på Båtskär är ett lysande exempel på att vi alla kan bidra till att ta hand om vår natur och miljö. Det är även ett projekt som visar att intresset för miljö och natur på Åland sprider sig utanför de vanliga miljöorganisationerna och att miljöfrågan är en fråga som etsat sig på djupet i den åländska myllan.
Närheten till havet gör att allt fler känner ett behov av att utifrån sina egna förutsättningar bidra till en bättre miljö.
Få kan ha undgått att ejdern hotas av en ökad havsörnsstam. I takt med att antalet havsörnar ökat har ådungar gått åt som smör i solsken. Att tala om slakt av ådungar är inte att överdriva utan snarare en vanlig syn för den som rör sig i skärgårdsmiljö. En makaber verklighet som bara blir värre och värre.
För att motverka det här startades Ådans vänner och nu vaktar man häckande ådor och deras ungar på Båtskär – dygnet runt. En imponerande insats som kräver stort engagemang. Allt under projektledare Lucas Widemans övervakning.
Det råder inget tvivel om att den punktinsats som Ådans vänner gör är viktig. Men det är just endast en punktinsats. Åland måste göra mer för att få bukt med det ökade hotet mot sjöfågel från predatorer. Där havsörnen, enligt Ådans vänner, står för närmare 50 procent av predationen på ejder.
Landskapsregeringen antog 2017 en åtgärdsplan för ejderstammen på Åland. Målet med den var att skydda häktningsplatser från marklevande predatorer. För att kunna genomföra åtgärder har jaktvårdsföreningar sedan 2017 årligen beviljats bidrag för nödvändig utrustning för att bedriva jakt på marklevande predatorer. Det räcker dock inte, föreningarna måste också använda egna medel och förlita sig på ideella krafter.
Men även om insatsen i det stora är god så är den inte någon lösning på det hot som havsörnen utgör mot ejderstammen.
Att frågan engagerar råder det ingen tvekan om. När medborgarinitiativ för att skydda sjöfågelstammen lämnades in för snart ett år sedan var initiativet undertecknat av 3.206 ålänningar.
Initiativet uppmanade landskapsregeringen att göra ändringar i jaktlagen så att det blir tillåtet att hålla sjöfåglarnas predatorers antal inom rimliga gränser för att säkerställa reproduktion och överlevnad hos sjöfågelstammen.
Den demokratiska processen har sedan dess haft sin gång och frågan har behandlats i såväl lagtinget som i berörda utskott. Slutsatsen blev att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att till lagtinget inkomma med ändringar i jaktlagen för att balansen mellan sjöfågelstammen och dess predatorer kan upprätthållas.
Samtidigt, på förslag från Simon Påvals (Lib), ska en dialog inledas med EU-kommissionen om möjliga aktiva örnbegränsande åtgärder.
Tiden går och dialogen med EU-kommissionen gällande aktiva örnbegränsade åtgärder kommer att ta tid och utgången är långt ifrån säker. Därför måste övriga åtgärdsförslag fortgå i brådskande ordning så att vi gör så mycket vi kan inför nästa säsong.
Många av årets ejderungar gick inte att rädda, men med god vilja kan mycket göras inför nästa år – om vi inte väntar för länge på besked från EU-kommissionen.
För medan byråkratins kvarnar maler minskar antalet ejdrar i den åländska skärgården. Landskapsregeringen kan dock ändå göra mycket själva i väntan på EU-kommissionen. Ändra lagstiftningen i enlighet med utskottsbetänkandet, stöd frivilliga insatser och jaktföreningarna. Då kommer mycket att hända – för intresset hos gemene man och kvinna för ejdern råder det ingen tvekan om.
