Vi backar bandet till den landskapsregering (LR) som leddes av Camilla Gunell (S) och där nuvarande lantrådet Veronica Thörnroos (C) var infrastrukturminister. Då fanns det en bred överenskommelse om hur kortrutten skulle byggas ut för att sänka kostnaderna och modernisera skärgårdstrafiken.
Regeringen därefter, ledd av Katrin Sjögren (Lib) med Mika Nordberg (MSÅ) som ansvarig för infrastruktur, tog vid och hade som målsättning att förverkliga kortruttsplanerna. Man valde att prioritera satsningarna på östra och västra Föglö då man ansåg dessa vara de ekonomiskt mest fördelaktiga.
Det var här någonstans som projektens problem startade.
Ett av problemen med stora infrastrukturprojekt är att de tar tid. Det ska utredas, miljökonsekvensbedömas, beredas och slutligen byggas. Åren flyger fort.
Under tiden fortsätter världen att utvecklas, nya tekniker uppstår, gamla planer kan få nytt liv.
LR insåg att en fossildriven färja från Svinö till Gripö inte var hållbart på längre sikt, och valde i stället att ta in anbud på en elhybridfärja.
Samtidigt dammades också de många gånger avfärdade tunnelplanerna av. I ny tappning och med ny, billigare, teknik lanserade ett privat initiativ tanken på en fast förbindelse till Föglö.
2018 inleder LR upphandlingen av det stora projektet. När anbuden slutligen finns på bordet i självstyrelsegården står det klart att elhybridfärjan blir betydligt dyrare – 40 procent – än de beräkningar som LR tidigare gjort.
Eftersom lagtinget redan i ett tidigare skede, i en tilläggsbudget, givit LR en fullmakt att upphandla trafik mellan Svinö och Gripö fortskrider LR med sina planer. Vid en presskonferens den 16 augusti 2019 presenterar infrastrukturminister Mika Nordberg, Finnferries vd Mats Rosin och Ansgar Ab:s vd Tomas Lindqvist att man är överens om ett avtal på 15 år som kostar landskapet sammanlagt minst 66 miljoner euro.
Strax därefter presenterar LR också en överenskommelse med åländska Eriksson Bygg Ab för infrastrukturbyggnationerna värt drygt 26 miljoner euro.
Samtidigt står det klart att de politiska problemen för regeringen hopar sig. I lagtinget debatterades frågan och oppositionen framförde hård kritik. Flera av oppositionens ledamöter framhöll tunnelalternativet som mer intressant.
I en dramatisk avgörande omröstning den 27 september valde Liberalernas John Holmberg att rösta med oppositionen. Då talman Gun-Mari Lindholm (MSÅ) och Carina Aaltonen (S) var frånvarande avgjorde vice talman Veronica Thörnroos röst den oavgjorda omröstningen som slutade med röstsiffrorna 14–14.
Oppositionsvinsten innebar att lagtinget uppmanade LR omedelbart säga upp avtalet om elhybridfärjan.
Det gjorde inte regeringen Sjögren. Man menade att i och med att man hade beviljats en fullmakt av lagtinget hade man stöd för sin politik.
I valet i oktober i fjol led regeringspartierna ett nederlag efter en valrörelse som i mångt och mycket blev ett val som handlade om just kortruttsfrågan. Varken Mika Nordberg eller finansminister Mats Perämaa (Lib) valdes in i lagtinget (Nordberg kom ändå slutligen in som ersättare).
I december 2019 tillträder den nya landskapsregeringen. I regeringsprogrammet skriver man att LR ”avser bygga en tunnel till Föglö”. Man skriver också att man vill avbryta upphandlingen av Gripöbron och omförhandla avtalet om elhybridfärjan.
Det hinner dock inte gå mer än 42 dagar innan LR den 21 januari meddelar att man sagt upp avtalet om elhybridfärjan.
Därefter har LR också sagt upp avtalet om infrastrukturen. Den upphandlingen väntar på sin upplösning i Marknadsdomstolen så småningom.
Och i onsdags meddelade konsortiet bakom elhybridfärjan att man stämmer landskapet för uteblivna intäkter på över 10 miljoner euro.
Så vems fel är det att landskapet av allt att döma kommer att få punga ut med flera miljoner utan att få något som helst för dem?
Det enkla svaret är allas, eller ingens.
Den förra landskapsregeringen agerade så som man sade att man skulle agera. Man inhämtade lagtingets stöd och slöt avtal, men missade att undersöka om man fortfarande hade stöd från de sina i den smala majoritet LR hade i lagtinget.
Ett historiskt felsteg som ledde till ett tydligt underkännande i valet.
Å andra sidan är sittande LR inte heller utan skuld. Det som i regeringsprogrammet hette att man skulle omförhandla avtalet blev till ett ensidigt uppsägande av avtalet om färjan. Också när det gäller infrastrukturprojektet misslyckades LR att diskutera med entreprenören under en längre tid.
Ingen vidare väl utfört jobb där heller.
Fiaskot med kortruttsprojektet på västra Föglö kommer att gå till historien som ett av landskapets Ålands mest pinsamma. Den politiska polariseringen ledde till revirpinkande som av allt att döma i sin tur kommer att leda till att skattebetalarna kommer att få stå för en saftig nota.
