När svenska konsumentföreningen Äkta vara anordnade en omröstning, med drygt 18.000 svarande, om vilken livsmedelsprodukt som är årets största bluff, vann glassbolaget GB Glace stort med sin GB Bigpack vaniljglass.
Förra året ändrade glasstillverkaren receptet med motiveringen att det skulle göra produkten mer klimatsmart. Men vad det i verkligheten betydde var att man ersatte mjölkprodukterna med framför allt vatten och ärtprotein. På förpackningen står tydligt att glassen nu har ett lägre klimatavtryck. Men att det inte längre finns mjölk i glassen framgår bara om man läser det finstilta på förpackningen, där det står: ”Kan innehålla mjölk”. Men det ska inte läsas som en innehållsdeklaration utan som en varning för laktosintoleranta, uppger GB Glace i en kommentar till Dagens Nyheter.
”Vi är stolta över att vår folkkära Big pack numera är en del av ett växtbaserat sortiment och att våra konsumenter uppskattar det. Vi beklagar att nomineringen inte tagit till sig att glass kan tillverkas på ett mer modernt och hållbart vis”, skriver Victoria Gelmanovska, nordisk marknadschef.
Man kan fråga sig varför glasstillverkaren inte låter den stoltheten synas tydligt på förpackningens framsida i så fall.
Totalt var i år över 300 produkter nominerade. Av dessa valdes fem finalister ut, vilka förutom GB Bigpack vaniljglass, var Fazer Willja: Oat for whipping, Bravo: Röd apelsin, Arla: Keso protein samt Nyckelbryggerier: Cider med smak av lingon.
Sedan 2018 har 11 av 21 finalister i Äkta varas matfusktävling på ett eller annat sätt ändrat på sin produkt så att den inte längre är missvisande. Bland årets finalister har Bravo redan lovat att ändra designen på sin Röd apelsin som ger sken av att vara gjord på blodapelsin, men har äpple och vanlig apelsin som största ingredienser.
Björn Bernhardson från Äkta vara kallar det för en seger för oss konsumenter.
År 2020 dök ordet ”krympflation” upp i årets nyordlista, alltså att innehållet i förpackningar medvetet minskas utan att priset sänks. Begreppet har nu fått sällskap i ordlistan av ”smygflation” eller ”snikflation”, som betyder att företag i i stället för ökade priser i all tysthet istället sänker kvaliteten och servicen på sina produkter och tjänster.
Den som vill veta mer om hur mer eller mindre nogräknade matproducenter fuskar med råvaror rekommenderas varmt någon av livsmedelsjournalisten Mats-Eric Nilssons böcker, som exempelvis ”Den hemlige kocken – det okända fusket med maten på din tallrik” eller ”Saltad nota: om matfusket – från gatukök till gourmetkrog”.
Att ställa om vår livsmedelsproduktion och lägga om våra matvanor i en mer hållbar riktning är fundamentalt för att motverka utarmningen av vår lilla planet. Tyvärr är det många livsmedelsproducenter som passar på att tjäna extra pengar genom att fuska med tillverkning och ingredienser och kamouflera försämringen som hållbarhetsarbete.
Som konsument bör man alltid kolla innehållsförteckningar och jämföra med det som står skrivet med stora bokstäver på framsidan av förpackningen. Och om en produkt ändrar budskap på förpackningens framsida kan det vara bra att stämma av innehållsförteckningen på nytt. Man bör hålla utkik efter formuleringar som ”Med smak av”, som antyder att det inte är äkta vara i produkten. Samt alltid jämföra kilopriserna på liknande varor av olika märken.
Ibland är det en djungel där ute i butikerna.
Petter Lobråten
tel: 26 633
