Böcker är inte bara staplade sidor med ord. De är världen på papper, ett andetag i vardagens bråte. Läser vi mindre blir vi mindre, människor förlorar sina världar.
<@Fotograf>Hülya Tokur-Ehres
Böcker är inte bara staplade sidor med ord. De är världen på papper, ett andetag i vardagens bråte. Läser vi mindre blir vi mindre, människor förlorar sina världar.
Foto: Hülya Tokur-Ehres
Foto:

Bild

Momshöjningen en kulturfientlig käftsmäll

När priserna på böcker och gymkort skjuter i höjden är det inte bara hushållens ekonomi som drabbas. Det är bildningen och folkhälsan som sätts på spel.

Det finns något sorgligt i att fel beslut ofta tas när tiderna är svåra. I stället för att värna om det som håller samhället samman plockas saxen fram för att klippa sönder trygghetslinorna, tråd för tråd. Vid årsskiftet valde Petteri Orpos regering att höja momsen på böcker, träning och kultur. Från tio till 14 procent. Detta är en av flera åtgärder för att minska statsskulden. Men låt oss vara ärliga – det här är inte en budgetförändring, det är en kulturfientlig käftsmäll.

Finland, nationen som älskar att slå sig för bröstet och skryta om sina höga utbildningsambitioner, har nu Europas näst högsta bokmoms. Till skillnad från Sverige, där momsen på böcker endast är sex procent, blir detta ett dråpslag för bokhandlare och förlag. Pernilla Söderlund, vd för Mariehamns bokhandel, beskriver det som omöjligt att absorbera höjningen utan att höja priserna. Konsekvensen? Böcker blir dyrare, vilket riskerar att minska läsningen, något som redan påverkas av hushållens ekonomiska press. Läsandet, den sista bastionen av bildning, förvandlas till en lyx. Vad blir nästa steg? Inträdesavgift till biblioteket?

Att spara in på litteratur är en dålig strategi för ett samhälle som vill ligga i framkant när det gäller utbildning. Läsning främjar kritiskt tänkande, språkkunskaper och empati – byggstenar för ett fungerande demokratiskt samhälle. Regeringen skickar fel signaler genom att fördyra tillgången till böcker, särskilt i en tid då vi borde främja läsning.

Det är samma sak med gymmen. Peter Meklin, som driver Avancia, säger att de fått höja priserna. ”Slående men nödvändigt”, kallar han det. Träning är inte en hobby. Det är ett sätt att hålla sig hel. Att orka.

Motion bidrar till bättre psykisk och fysisk hälsa, förebygger sjukdomar, minskar belastningen på vården och ökar produktiviteten i arbetslivet. Att höja kostnaderna för gymkort och andra motionstjänster kan leda till att människor drar ner på sin träning, en utveckling som riskerar att bli betydligt dyrare än vad momshöjningen inbringar.

Det mest tragiska är att det här slår mot dem som har minst. Barnfamiljer som redan väger varje inköp på guldvåg. Pensionärer som borde kunna unna sig en bok utan att få hjärtklappning av kassakvittot. När allt annat stiger – mat, mediciner, boende – är det klart att de först slutar med det som anses vara ”extra”.

Andra länder håller nere priserna på motion och kultur just för att de vet att det stärker folket. Varför kan vi inte inspireras av det? Vi måste förstå att en bok inte bara är en bok och att ett gymkort inte bara är ett plastkort. De är biljetter till ett bättre liv. Det borde subventioneras, inte beläggas med straffskatt.

Regeringen borde titta upp från sina tabeller och fundera: Vad händer om vi slutar läsa? Om vi slutar röra oss? Svaret är enkelt, vi krymper som människor. Och det är ett pris som är alldeles för högt att betala. I stället borde man leta efter mer rättvisa åtgärder. Punktskatten på alkohol och tobak höjs redan, men varför inte gå ännu längre där eller rikta in sig på andra områden i stället för att belasta kultur och motion?

Det här är politik när den är som sämst. En excelövning utan verklighetsförankring. Medan regeringen pratar om att ”ta ansvar” och rädda statens finanser, skapas en situation där folket blir fattigare – på alla plan. För när folk slutar läsa och röra på sig händer en sak: de blir stilla, både i kropp och själ. Det vinner ingen på.

Samtidigt är det viktigt att förstå att Finlands ekonomiska läge är pressat och att vissa åtgärder kan vara ett resultat av den ekonomiska situationens allvar, men just därför bör prioriteringarna diskuteras öppet och med fokus på långsiktigt hållbara lösningar.

Linda Blix

tel: 26 637

Hittat fel i texten? Skriv till oss