Arbetskraftsexploatering är enligt många bedömare ett allvarligt problem som ökar i samhället, och allmänhetens medvetenhet är tyvärr låg. Med många människor på flykt från Ukraina förhöjs risken att någon råkar illa ut på arbetsmarknaden, ännu en negativ effekt av kriget.
Som Ålandstidningen har rapporterat (den 31/10) riktade finska myndigheter med anledning av detta en gemensam insats mot lantbrukssektorn i somras, det centrala målet var att avslöja brottslig verksamhet. En betydande del av de granskade arbetsplatserna hade anställda som flytt kriget i Ukraina.
Sju åländska arbetsplatser fick oanmälda besök av Regionförvaltningsverket och Gränsbevakningsväsendet. Resultaten var allmänt taget bra, men fem av företagen fick bakläxa och måste åtgärda brister som rör till exempel arbetstidsbokföring och hälsovårdsavtal.
Mörkertalet av utlänningar som utnyttjas på arbetsmarknaden är troligtvis mycket stort. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att få tillförlitliga uppgifter och statistik om omfattningen eftersom det sker i skymundan. Myndigheterna har en samstämmig syn på var högriskmiljöer för arbetslivskriminalitet finns: inom arbetsintensiva branscher med stor rörlighet, som bygg, städ, hotell och restaurang, jord- och skogsbruk. Spännvidden är stor mellan arbetsgivare som vill göra rätt för sig och oseriösa vinstsökare.
Exploatering är svårt att fånga upp, arbetsplatsinspektörer vittnar om att det är ovanligt att identifiera offer under en inspektion. De drabbade ger sig inte till känna på grund av oro att få problem med myndigheter. De kan också vara utsatta för hot av arbetsgivarna som förbjuder dem att berätta om hur villkoren fungerar i praktiken.
De anställda befinner sig ofta i en enorm beroendeställning gentemot arbetsgivarna. Även om de arbetar under usla förhållanden är det bättre än alternativet i hemlandet. Det är vanligt att de inte kan svenska, har kort utbildning och lever under fattigdom. Ofta saknar de kunskap om våra avtal och system för att få hjälp. De nöjer sig med dåliga villkor, och över att ha ett jobb över huvud taget. Rädslan för att förlora inkomsten medför att säsongsarbetare inte vågar söka stöd när de behandlas dåligt.
Har samhället misslyckats med att nå de här människorna? Ja, det är alldeles uppenbart. Varje arbetstagare har rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden.
Det finns fler risker med att låta exploatering av arbetskraft breda ut sig. Det ändrar spelreglerna på arbetsmarknaden, och företag som erbjuder goda arbetsvillkor riskerar att slås ut. Aktörer inom restaurang- och byggbranschen, som följer reglerna, har protesterat mot att det blir allt svårare att konkurrera med samma låga priser eftersom fusk är vanligt förekommande.
Att sluta använda arbetskraft från utlandet är inget alternativ. Behovet av arbetskraft är stort och på hemmaplan finns inte tillräckligt många som är intresserade av jobben som erbjuds.
Därför måste myndigheterna få resurser att fortsätta granska att arbetsvillkoren för utländska arbetstagare överensstämmer med kollektivavtal och lag. Om en arbetsgivare inte uppfyller sina rättsliga skyldigheter beträffande arbets- eller anställningsvillkor ska denne inte få bedriva säsongsarbete.
Övervakningen av lantbruket i Finland är ett fint exempel på att det är bra när myndigheter går ihop och gör insatser. Så borde det alltid fungera, inget fall ska ramla mellan stolarna. När en oegentlighet upptäcks hos en myndighet ska det larmas vidare och utredas. Varje bransch har sina förutsättningar att motverka exploaterande villkor, myndigheterna behöver utveckla samarbetet med olika parter för att lära sig mer om förhållandena i de specifika branscherna.
Arbetarskyddsmyndigheterna kan också initiera ärenden efter tips från allmänheten. Den som har kännedom om missförhållanden, eller vill få rådgivning kring sin egen situation, kan kontakta Arbetarskyddsmyndigheternas telefonrådgivning på numret 0295-016620. På arbetarskyddsförvaltningens hemsida är det också möjligt att anonymt skicka tips om grå ekonomi.
Linda Blix
tel: 26 637
