Krig, inflation, elbrist, en stundande lågkonjunktur av historiska mått, klimathot och kärnvapenhot. USA:s president Joe Biden varnade för några veckor sedan för att om den ryske presidenten Vladimir Putin använder taktiska kärnvapen i ett försök att vinna Ukrainakriget kan det leda till ett ”harmageddon”. Till och med en obotlig optimist måste medge att världsläget känns dystert.
Vid allvarliga och stora händelser hettas nyhetsrapporteringen av uppenbara skäl upp. Vissa upplever att skarpa rubriker och liverapportering dygnet runt snarare föder oro än lindrar den. Risken är att man slutar läsa nyheter, och helt enkelt stänger av. En del ifrågasätter vad man får ut av att veta om allt elände och mata sitt undermedvetna med det.
Samtidigt är nyheter en källa till viktig samhällsinformation som hjälper oss att kunna vidta nödvändiga åtgärder för att skydda oss själva. Oro kan också vara en drivkraft för att engagera sig i det som är viktigt och omsätta känslorna i handling. Det motiverar till att ta reda på hur man kan bidra och stötta utsatta människor i kris.
Att inte ta del av nyheter, eller annan mer mångsidig information, kan leda till en förenklad världsbild där man inte förstår bakgrunden till konflikter och skeenden. Det gör ont att se människor som lider eller natur som förstörs. Men att blunda för det är inskränkt, speciellt av oss i Norden som lever i en mer trygg och privilegierad tillvaro jämfört med nästan hela världen.
Att vara bekymrad över situationen som råder är normalt. Oro är en varningssignal från kroppens autonoma nervsystem. Det är en naturlig överlevnadsreaktion där kroppen gör sig redo att hantera ett hot genom att kämpa eller fly från faran. Eftersom hjärnan inte kan skilja på ett verkligt och upplevt hot kan skrämmande tankar eller oro för framtiden orsaka obehagskänslor. Men att leva ett liv där oro inte aktiveras blir begränsande.
Om domedagsskrollandet leder till att oron förstärks och att uppgivenheten tar över kan man behöva sätta ramar kring sitt intag av nyheter. Ha en bestämd skärmtid, ta inte del av nyheterna precis innan läggdags och undvik nyhetskällor med mer alarmistisk tonalitet. Det är nyttigt att göra annat än att tänka på nyheterna, att fortsätta vardagen som vanligt och hålla sig sysselsatt med saker som man mår bra av trots att det stormar i världen.
Nyheter som berör blir en del av det offentliga samtalet i fikarummet, vid matbordet och i busskuren. I oroliga situationer söker vi oss till varandra, den mänskliga kontakten utsöndrar det lugnande hormonet oxytocin som ger en känsla av trygghet och tillhörighet. Underskatta inte vikten av samtal med familj, släkt, vänner och kollegor. Att dela tankar och reflektera kring vad som pågår fyller en terapeutisk funktion, det är ett stöd för att hantera kriser.
Alla har förstås olika bakgrund vilket påverkar hur man tacklar det som händer, exempelvis kan tidigare upplevelser av krig väcka jobbiga minnen till liv. Sök professionell hjälp om nyhetsrapporteringen triggar svåra minnen och känns ohanterlig eller påverkar din livskvalitet och vardag.
