Mariehamns stad har bestämt sig för att sluta servera vanligt smör i skolan sedan Nordiska ministerrådet i fjol presenterade nya nordiska näringsrekommendationer.
Samtidigt visar studier att allt färre elever i Finland äter skolmaten. Sedan 2017 har andelen som svarat att de äter skolmatens huvudrätt alla skoldagar sjunkit med mer än tio procentenheter, från 79 procent till 68 procent. När den senaste Hälsa i skolan-enkäten gjordes 2023 svarade dessutom bara drygt hälften att skollunchen smakar bra.
Det går kanske att tycka att vilket smörgåsfett som serveras som tillbehör till lunchen är en småsak, men det är knappast rätt beslut att fatta när trenden redan är att allt fler äter allt mindre.
Den som drar slutsatsen att det senaste decenniets kursändring när det gäller skolmaten, till mer vegetarisk och miljövänlig mat, hänger ihop med att den går hem allt mindre hos skolbarnen är nog inte helt fel ute.
I stället för att försöka minska på fettinnehållet i en redan fettsnål skolmat borde skolan göra mer för att se till att barnen faktiskt äter. I det här fallet hade vanligt smör på mackan och mer smakbärare i form av grädde och smör i maten varit en mer önskvärd förändring.
I Finland såg vi nyligen ett mindre önskvärt resultat av missnöjet med skolmat när rektorn vid grundskolan Norsen i Helsingfors larmade om att elever börjat beställa mat från till exempel McDonalds via Wolt.
Om vi ser en liknande utveckling på Åland, och de äldre eleverna i grundskolorna i Mariehamn till exempel börjar göra avstickare till Hesburger på skollunchen, har skolan misslyckats med sitt uppdrag.
Det är måhända ett orealistiskt scenario, åtminstone i någon större utsträckning. Men ett helt realistiskt sådant är att energiintaget i skolan blir mindre och att kompensering sker med hjälp av Pågenlimpa och O’boy när barnen kommer hem från skolan – eller i värsta fall inte alls eftersom det finns elever som inte har tillräckligt med mat hemma.
Det är knappast bra för elevernas hälsa och välbefinnande.
Om vi sedan går lite närmare in på smörbeslutet finns ett antal funderingar. Växtbaserade livsmedel är i regel mer miljövänliga än livsmedel från animaliska källor eftersom de har lägre växthusgasutsläpp. Men hur mycket mer miljövänligt blir stadens växtbaserade smör efter att alla komponenter transporterats till en fabrik i Europa, och ett färdigt smörpaket därefter vidare till Åland, jämfört med ÅCA-smöret som tillverkas ett stenkast bort från skolköket?
Hur rimmar beslutet med linjen om att värna lokalproducerat?
Den åländska skolmaten håller i dag hög klass till ett lågt pris, men i stället för att försöka komma åt några enstaka gram fett här och där borde prio vara att få fler att faktiskt äta maten. Bort med konstigheter som ingen äter, ärtsoppa var det en gång i tiden, och servera lite mer av det som går hem. Enformigt är inte dåligt om alternativet är att maten lämnas och slängs.
Den som har ett gott minne minns att Mariehamns stad gick åt smöret på samma sätt för 15 år sedan. Orsaken då, liksom nu, var en av många nya näringsrekommendationer.
Den gången gick elever i Övernäs skola ut i protest i media och startade en namninsamling som överlämnades till stadens politiker. Kort därefter ångrade sig beslutsfattarna.
Vi får se om det blir samma sak den här gången, men det nog blev hyggliga och välmående vuxna av de elever som då åt sina mackor och knäckebröd med vanligt smör. Det är helt klart.
Kevin Eriksson
tel: 26 643
