När man studerar agendan för helgens möten förstår man den utmanande tid vi lever i. För på agendan för Europeiska rådets möte samt G7 mötet i helgen stod frågor som EU:s svar på Rysslands invasion av Ukraina, klimatförändringar, tryggad livsmedelsförsörjning, Europas digitala framtid, ansökningar om EU-medlemskap, den ekonomiska situationen och fortsatt bistånd till Ukraina.
Frågor som var och en kunde uppta full kapacitet från stora delar av vårt samhälle. Tiderna är med andra ord synnerligen utmanande.
Trots de många och komplexa frågorna har livsmedelssituationen varit den som redan innan mötena stått i fokus. Rysslands blockad av spannmålsexport från Ukraina väcker känslor och den ryska regimens agerande riskerar miljontals människors liv.
Ett medvetet och cyniskt politiskt spel av den ryska regimen för att försöka utöva press på den fria världen. Detta samtidigt för att få över de mest utsatta länderna i världen på sin sida för att utöva press på väst att sluta stöda Ukraina för att få i gång spannmålsexporten.
Ryssland och Ukraina står för omkring 30 procent av det globala utbudet av majs och vete. 47 miljoner människor kommer sannolikt att påverkas av akut livsmedelsbrist under 2022 på grund av den ryska regimens krig i Ukraina. Därutöver har miljontals barn i utvecklingsländerna utsatts för stora risker på grund av akut undernäring till följd av brist på livsmedel och högre priser. Allt i spåren av Vladimir Putins krig.
Genom Rysslands förbud av export av spannmål och gödselmedel har vi fått en försörjningsbrist och marknadsdestabilisering. Därutöver har blockaden av ukrainska hamnar, ryska armens framfart på den ukrainska landsbygden skadat den ukrainska produktions och exportkapaciteten.
För att försöka mildra livsmedelskrisen har EU genomfört en rad åtgärder. Bland annat har handelsmiljön för jordbruksprodukter öppnats upp och EU arbetar för bättre förutsägbarhet i handel. Men man har även utökat katastrofhjälpen till utsatta befolkningsgrupper genom mer ekonomiskt stöd.
Framför allt har EU arbetat för att förstärka de sårbara ländernas möjligheter att öka sin lokala och hållbara livsmedelsproduktion. Samtidigt har man inrättat så kallade solidaritetskorridorer för att underlätta exporten av jordbruksprodukter från Ukraina till EU.
Den ryska regimens krig mot Ukraina är hänsynslöst och påverkar oss på många plan.
I den fria världen försämras våra levnadsvillkor genom bland annat högre inflation, men i de mer utsatta delarna av vår värld leder kriget till svält.
Ändå ser vi att Rysslands krig allt mer sätts i skuggan för andra nyheter. Det är naturligt, men samtidigt får vi inte glömma kriget. Vi måste fortsätta ge vårt fulla stöd till Ukraina. För det är inte bara ett krig mellan de två länderna. Rysslands aggressiva krigföring är ett hot mot demokrati, staters självbestämmanderätt, global handel och klimatomställning. Kriget leder inte minst till ökad svält och utsatthet. Det får vi aldrig glömma och vi får heller inte glömma att Ryssland när som helst kan sätta stopp för denna negativa spiral genom att dra sig tillbaka och låta ukrainarna leva i frihet och demokrati.
Daniel Dahlén
