I den sjätte statusrapporten för Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, som hanteras av nätverket Bärkraft, konstateras det att mycket görs, men att insatserna inte räcker för att nå målen till 2030. Inom flera områden ser det trots allt ljust ut, som minskad mängd avfall per person, minskad försäljning av eldningsolja och ökad vindkraftsproduktion. Svårigheter som kvarstår är bland annat hur man ska nå målen kring kemikalier.
Flera framgångsrika initiativ har bidragit positivt till den hållbara utvecklingen på Åland de senaste åren. Folkhälsostrategin, Rent vatten 2030 och vindkraftens framsteg är bara några av dem. Samtidigt är andra mål långt ifrån att uppnås.
Är det politiska vilja, resurser eller en brist på innovation som hindrar genomförandet? Här gäller det att fortsätta arbeta aktivt genom att involvera samhällets alla skikt. En bidragande faktor till att det är svårt att prioritera vissa av målen är det rådande ekonomiska läget som sätter extra press på samhället i stort såväl som den enskilda individen. Är det okej att revidera målen eller kommer det att påverka den lokala trovärdigheten inom hållbarhetsfrågor? Enligt Micke Larsson, som är utvecklings- och hållbarhetsrådets huvudsekreterare, är det inte aktuellt att revidera råden innan 2030.
I rapporten belyses viktigheten av engagemang på gräsrotsnivå, och inte bara hos ledande aktörer inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning. Enligt Micke Larsson bidrar hundratals medaktörer och föreningar till bärkraftsmålen på Åland. Frågan är bara hur man kan uppmuntra till ännu mer aktivt deltagande bland befolkningen? Vad behöver göras för att öka delaktigheten på alla nivåer?
På ett nordiskt plan får vi inte glömma att arbetet med hållbarhet är något som kan sätta Åland på kartan som en föregångare för små regioner i Norden. De framsteg som redan har gjorts visar att det är möjligt att göra stora förändringar även på en liten ö med begränsade resurser. Om vi lyckas hitta lösningar som både är ekonomiskt hållbara och miljömässigt effektiva, kan det inspirera hela Norden, där fler öar och mindre samhällen står inför samma utmaningar och möjligheter.
En tydlig och transparent uppföljning av hållbarhetsarbetet är avgörande för att bygga förtroende bland både invånare och olika aktörer. Genom att kontinuerligt rapportera om framsteg, utmaningar och resultat säkerställer man att alla parter är medvetna om både vad som har åstadkommits och vad som fortfarande kräver insatser. En öppen dialog om de mål som är realistiska och de som fortfarande är långt bortom räckhåll ger förutsättningar för att involvera samhället på ett mer engagerat sätt. Samtidigt måste vi komma ihåg att arbetet med hållbar utveckling är ett maraton, inte en hundrameterssprint.
Tara Bamberg
