Som Ålandstidningen berättat har ett antal närboende i Eckerö vänt sig till ÅMHM med klagomål på olägenheter från den nya vindkraftparken i Långnabba. I sina anmälningar beskriver de vibrationer, malande, vibrerande ljud, störd nattsömn, ”ett ljud av ett ständigt ankommande flygplan”, en tryckliknande känsla i öronen samt smärta som påminner om tryckskillnaden vid flygresor, tinnitusliknande symtom och hjärtklappning.
Vindkraftparkens ägare VindAX uppger att man anlitat en extern part som sedan i tisdag börjat göra bullermätningar för att förstå exakt var ljuden kommer från.
Det är bra. Den här typen av klagomål måste tas på största allvar. Om omställningen ska behålla någon form av legitimitet och folklig förankring måste frågorna bemötas med respekt och hederliga svar.
Omställningen mot vind- och solkraft väcker starka känslor. Att fossilindustrin kämpar emot är inte konstigt. Det handlar ju om deras ekonomiska överlevnad. En analys från Rystad Energy data visar att världens 20 största olje- och gasföretag planerar att spendera motsvarande 88 miljarder euro de närmaste åtta åren på nya gas- och oljefält. De höga energipriserna gör ju plötsligt att det verkar ekonomiskt rationellt att satsa på denna döende näring.
Men motståndet tycks även ha ett drag av upplevt existentiellt hot. Det florerar en hel del mer eller mindre underbyggda påståenden om vindkraftens skadlighet. Påståenden som traderas vidare i nätets ekokammare tills de framstår som bekräftade sanningar.
Det är inte alldeles enkelt att hitta neutrala faktabaserade svar på alla frågor som florerar om vindkraftens biverkningar. Men en synnerligen god plats att börja på är tidskriften Ny Tekniks långa och välunderbyggda artikel ”Sant och osant om vindkraft”, publicerad på deras webbplats den 16 augusti 2021. Ny Teknik är en facktidskrift för ingenjörer. Med hjälp av fristående experter går teknikredaktörerna igenom de nio vanligaste invändningarna bland vindkraftsskeptiker, som exempelvis att vindkraft sprider stora mängder mikroplast, sprider farliga kemikalier som bisfenol A, att infraljud från vindturbiner gör en sjuk, att vindkraft dödar fåglar och att vindkraft ger dålig försörjningssäkerhet.
Att vindkraftverken skulle släppa ifrån sig stora mängder mikroplaster är ett av de vanligaste påståendena i debatten. Källan till det verkar vara en Youtubevideo gjord av tre norska vindkraftmotståndare som feltolkat en vetenskaplig studie i materialslitage gjord vid Strathclydeuniversitetet i Skottland. Ny Teknik har talat med en av forskarna bakom studien, professor Margaret Stack, som klart dementerar att studiens resultat kan tolkas som lekmännen bakom Youtubevideon gör.
Granskningen slutsats är att vindkraft inte är en viktig källa till mikroplast och bidrar sannolikt med helt försumbara mängder mikroplast jämfört med andra källor som bildäck och småbåtar.
Slitaget på rotorbladen sägs sprida det giftiga ämnet bisfenol A. Den viktigaste källan för spridning av bisfenol A är enligt miljö- och hälsovårdsmyndigheterna polykarbonatplast. Sådan plast används inte i rotorblad utan finns i plastbestick, plasttallrikar och annan plast för förvaring av mat och dryck. Det finns inga bevis för att vindkraftverk är en viktig källa för spridningen av bisfenol A.
Vindkraft dödar fåglar, men i försumbar mängd jämfört med byggnader, fönster och katter. Den avgörande faktorn för hur farliga vindkraftverken är för fågelbeståndet är om de placeras i viktiga livsmiljöer för fåglar eller inte. Åtgärder som gör kraftverk mer synliga kan avsevärt minska fågeldöden.
Alla som på allvar är intresserade av vindkraft rekommenderas varmt att köpa tillgång till artikeln och läsa den. Det viktiga diskussionen om vår framtida energiförsörjning blir så mycket bättre om den bygger på verifierbar fakta, i stället för rykten och hörsägen på Youtube. Det är som sagt oerhört viktigt att ta alla frågor på allvar om omställningen ska lyckas.
Petter Lobråten
tel: 26 633
