Det var många turer kring den första upplagan av Åland Sport Week (ÅSW), som alltså arrangerades sista veckan i juni. Bland de 14 idrotter som i något skede anmält sig till sportveckan var det bara sju som återstod i slutändan – och i stället för en sportvecka avgjordes allting under en och samma helg.

Två idrottsevenemang som verkligen gjorde succé var bänkpress och skytte. Bänkpressen arrangerades på torget i Mariehamn och fungerade även som SFI-mästerskap. Ålands sportskytteförening arrangerade i sin tur två deltävlingar av Mälarcupen, Sveriges största cup i Engelsk Sporting, i Bredmo. Åt andra hållet kan vi i stället konstatera att tennisen lämnade en del att önska, då arrangemanget endast innehöll två lokala spelare – och avgjordes i form av en rak final.

Gör ett nytt försök

Nu står det ändå klart att Ålands idrott ger projektet ett nytt försök. Sedan en tid tillbaka söker samarbetsorganisationen nämligen en timanställd projektledare inför nästa års upplaga. Sista ansökningsdagen är den 13 oktober.

– Vi är inte beredda att ge upp tanken på Åland Sport Week. Det är alltid utmanande att starta upp nya projekt men med tiden tror vi att det finns stor potential, säger Jenna Gestranius och fortsätter:

– Men med det sagt är det ingenting som är skrivet i sten. Är det så att idrotterna inte vill eller kan engagera sig så får vi så klart tänka om.

Senarelägger sportveckan

I den annons där man söker en timanställd projektledare framgår att Åland Sport Week 2025 planeras i augusti i stället. Noterbart är att det arrangeras öspel på Orkney i juli nästa sommar.

– Det har faktiskt inte med öspelen att göra dock. Att senarelägga sportveckan var ett önskemål som framkom i den utvärdering vi gjorde bland medverkande idrotter.

– Flera menade att det var svårt att locka funktionärer och andra ideella krafter, vilket behövs för att ett sådant här arrangemang ska lyckas. I slutet av juni är det många som har eller som just ska gå på semester. Vi tror att augusti är en bättre månad.

Önskar tydligare avtal

Enligt Jenna Gestranius önskar man också tydligare avtal med idrotterna.

– Det ser så klart inte bra ut när så många idrotter hoppar av och i vissa fall också med kort varsel. Samtidigt förstår vi att det kan vara svårt i början. Men vi behöver nog få till tydligare ramar, så att idrotterna men också vi förstår vad som förväntas av en.

I år var det upp till föreningarna själva att ragga deltagare till sina evenemang. Kan man tänka sig att Ålands idrott tar ett större ansvar där och att det i stället hamnar på projektledarens bord?

– Vi tror nog starkt på att det fortsättningsvis är idrotterna själva som har störst kapacitet att lyckas där. De har mest kontakter och känner bäst till sin verksamhetsmiljö. Med det sagt så hjälper vi så klart gärna till med det vi kan, till exempel med utbildning och rådgivning kring marknadsföring och paketering av budskapet.