Att cykla i full fart mot en förutbestämd plats någonstans på Åland. Ta upp mobiltelefonen – checka in och vänta ett par sekunder – och bli ägare av zonen – tills någon annan tar den.
Det är vad realtidsspelet ”turfing” handlar om i stort.
Men det är så mycket mer.
– Visst är jakten på poäng viktigt och visst vill man plocka så många zoner som möjligt. Men det är motionen och cyklingen och uppleva nya platser som drar mest numera, säger Robert Sagulin som fick upp ögonen för motionsformen för drygt ett år sedan och nu tillhör en av de ivrigare ”turfarna” på Åland.
Turfing är ett svenskt påfund som funnits ett par år och finns i hela Norden och några övrig länder. Allt man behöver göra är att ladda ner en app – och sätta igång.
– Och det är helt gratis. Och fritt från reklam, säger Robert Sagulin.
Smidigast med cykel
Det handlar alltså om att plocka zoner med hjälp av sin mobiltelefon. På Åland finns i dagsläget 174 zoner där de flesta finns i Mariehamn med omnejd.
När man kommer till en zon blir man ägare av denna tills någon annan tar den.
De populära zonerna ger färre poäng medan de mer ovanliga ger mer poäng.
– Till början var det poängjakten som var viktigast, säger Robert Sagulin som även fått resten av familjen med på den nya formen att få motion.
– Det blir oftast en extra sväng med cykeln.
De allra flesta turfare är det cykel som gäller i jakten på zoner.
– Det går smidigast med cykel. Men det finns även zoner som ligger där man måste kliva av sadeln också. Det finns till och med zoner ute i vattnet, säger Robert Sagulin som både simmat och tagit kanot för att plocka eftertraktade poäng.
Det är spelets svenska konstruktörer som bestämmer vart zonerna ska placeras. En zon kan vara stor som en handbollsplan och det gäller att vara inne i den innan man kan plocka den – det vill säga ”äga” den – via sin mobiltelefon.
Även på Märket
Alla turfare har en egen pseudonym. Robert Sagulin känner till många av de åländska turfarna då de ofta stöter på varandra.
– Och man kan se var de andra befinner sig i realtid, säger Robert Sagulin och visar kartan på sin mobiltelefon.
På Åland är det pseudonymen ”moster” som dominerar enligt all tillgänglig statistik.
Är man en riktig tävlingsmänniska går spelet ut på att plocka så mycket poäng som möjligt. Antingen genom att plocka närliggande zoner ofta eller att ta någon mer poänggivande zon längre bort.
– Jag har nog varit till de flesta men det finns några på Vårdö som jag inte varit till ännu, säger Robert Sagulin och berättar att en åländsk zon även finns på Märket långt ut till havs.
Man kan tävla om att bli bäst i sitt område, sitt land eller till och med i världen. Åland är ett eget distrikt i Finland.
Den första söndagen i månaden klockan ett på dagen nollställs alla zoner.
– Då kan det vara full fart därute, säger Robert Sagulin med ett skratt.
Fler zoner
Nya zoner tillkommer ju fler turfare som håller på. Är man bäst i sitt distrikt under en månad får man lägga ut en egen zon som belöning.
Robert Sagulin har ingen avsikt att trappa ner med sitt turfande utan vill se fler jaga zoner på Åland.
– Och man kan turfa även utanför Åland, säger Robert Sagulin som plockar zoner i alla städer han kommer åt.
– Zonerna ligger oftast vid sevärdheter så man kommer till ställen som man kanske aldrig skulle komma till annars. Man får en helt annan bild av omgivningen.
Även Åland får besök av turfare utifrån som enkom reser hit för att pricka av zoner.
– Det drar turister, säger Robert Sagulin och berättar att Åland är attraktivt i jakten på nya zoner.
Att äga en ny zon ger tillfredsställelse även om det bara handlar om några minuter.
– Motionen är ändå viktigast, påpekar den ivriga turfaren på nytt och berättar att tio kilo Robert Sagulin har försvunnit på vägarna runt om på Åland som en helt annan belöning.
Thomas Jonsson