Fredagens jobbsiffra är ännu ett tydligt exempel på hur positiv statistik ger en negativ marknadsreaktion – ett tema som varit vanligt på senare år.
Räntesänkning väntas först i oktober
I prissättningen på räntemarknaden har jobbsiffran raderat ut sannolikheten för en räntesänkning av USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) under våren. Nu pekar det mot att nästa sänkning dröjer till oktober. Tidigare lutade det åt maj eller juni.
Statistiken visar att det skapades 256 000 nya jobb utanför jordbrukssektorn i USA i december. Det är den starkaste jobbsiffran från USA på nio månader och det kan jämföras med 212 000 nya jobb i november enligt reviderade siffror.
Arbetslösheten sjönk till 4,1, mot 4,2 procent i november. Och timlönerna steg i genomsnitt med 0,3 procent mot månaden före, i linje med förväntningarna.
Ekonomer hade i genomsnitt räknat med en nedgång till 165 000 nya jobb och en oförändrad arbetslöshet på 4,2 procent, enligt Bloombergs sammanställning av prognoser.
Marknaderna reagerar kraftigt på statistiken. Stockholmsbörsen pressas ned till minus 0,6 procent och dollarn rusar upp i värde, till 11,21 kronor från 11,15 före siffrorna.
Börserna Wall Street pressas också nedåt i terminshandeln. Och redan ovanligt höga långa marknadsräntor stiger på bred front i USA – där boräntorna på några månader har lyft från drygt 6 till nästan 7 procent.
Svenska räntor hänger med uppåt
Förutom att trycka upp amerikanska boräntor påverkar högre långa marknadsräntor i USA finansieringskostnaden för amerikanska banker och andra företag. Det gör även att finanspolitiska stimulanser blir dyrare att finansiera.
Svenska tioåriga obligationsräntor hänger med uppåt till 2,49 procent, den högsta nivån sedan maj i fjol.
Högre långa marknadsräntor har redan skapat ett tryck uppåt på räntan på svenska bolån med långa bindningstider.
