I dag kan man säga att från att ansökan kommer in och anläggningen är byggd och tas i drift så tar det omkring 13 år, säger utredaren Pernilla Sandgren vid en pressträff där hon lämnar över ett delbetänkande till regeringen.
Kommer inte på en gång
Den kortare tillståndsprocessen bedöms inte kunna vara på plats direkt, enligt Pernilla Sandgren. Men ju fler prövningar desto mer ska systemet kunna trimmas.
Effektiviseringen kommer kanske inte på första reaktorn, säger hon.
Regeringens bedömning är att Sverige behöver motsvarande två nya storskaliga kärnkraftsreaktorer till 2035 och ytterligare åtta till 2045. Därför vill man nu förenkla och snabba på själva processen.
Regeringens arbetet går ut på att skapa optimala förutsättningar för ny kärnkraft, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Oförändrade krav
Ledtiderna ska enligt delbetänkandet kunna kortas ned genom att en anläggning kan börja byggas så fort alla tillstånd finns på plats utan särskilt godkännande. Detta ska ske genom en ny lag om principbeslut. Enligt utredaren Pernilla Sandberg finns en sådan möjlighet redan i till exempel Finland.
Dessutom ska dubbelarbete mellan Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten i görligaste mån tas bort. Fler parallella tillståndsspår ska kunna köras samtidigt för att få upp tempot.
Men det handlar inte om att tumma på säkerheten.
Kraven ska vara oförändrat höga, säger Pernilla Sandgren.
De halverade avgifterna kan ställas i relation till att en ungefärlig avgift för att bygga en fullskalig reaktor i dag ligger på 1,2 miljarder kronor.
