1. Vem ska betala – och hur mycket?
Den stora frågan på COP29 är klimatfinansieringen – de pengar rika länder ska betala för att hjälpa fattigare länder att tackla klimatförändringarna.
2009 åtog sig rika länder att fram till 2025 tillhandahålla 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering. När finansieringen nu ska omförhandlas står parterna långt ifrån varandra. Det finns ingen överenskommen summa, ingen enighet om varifrån pengarna ska komma, till vem de ska gå eller till vad.
Flera utvecklingsländer anser att det krävs 1 000 miljarder dollar per år, för att de ska kunna vässa sina mål för utsläppsminskningar. USA och EU vill också att fler länder ska bidra med stöd, som oljerika Gulfstater och Kina – vilket de senare inte håller med om.
Det finns farhågor om att frågan blir så svår att lösa att mötet inte kan avslutas i tid.
2. Good COP eller bad COP?
Det finns kritik mot att klimatmötet än en gång hålls i ett land vars ekonomi bygger på fossila bränslen.
Azerbajdzjans president Ilham Aliyev har också varit tydlig med att han tycker att gas- och oljeproducerande länder som hans bör fortsätta investera i den sektorn – något som rimmar illa med överenskommelsen från COP28 om en snabbare avveckling av fossila bränslen.
Att landet inte imponerar i människorättsfrågor läggs också på minuskontot. Det är oklart vilket utrymme som kommer att ges för miljörörelsens traditionella demonstrationer i samband med mötet.
3. Vem kommer?
Första dagarna hålls ett toppmöte mellan världsledare, men i år stannar många hemma. Varken EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, USA:s avgående president Joe Biden eller Frankrikes Emmanuel Macron kommer till Baku. Det gör inte heller Sveriges statsminister Ulf Kristersson.
Många sparar sig för att lägga kraften på COP30 i Brasilien nästa år där nya nationella klimatåtaganden (NDC) ska slås fast.
COP28 slog rekord i antal deltagare, men COP29 ser ut att bli glesare besökt. Runt 50 000 beräknas komma till Baku, jämfört med 70 000 i Dubai.
4. I skuggan av Trump
Mindre än en vecka innan klimatmötet startar valdes Donald Trump till USA:s president, något som kommer att överskugga mötet.
Under sin förra mandatperiod tog Trump USA ur Parisavtalet. Joe Biden tog in USA igen men Trump har lovat att USA ska ut på nytt. Det finns oro för att man tappar momentum i klimatomställningen om inte andra länder kliver fram och fyller luckan efter USA.
Valet av Trump lär göra den amerikanska delegationen, som tillhör Joe Bidens administration, så gott som bakbunden.
