Den traditionella västvärldens ledare möts i Paris med kort varsel, efter en vecka där USA på många sätt drog undan mattan för dem med tydliga ställningstaganden vid säkerhetskonferensen i München.
Frankrikes president Emmanuel Macron står värd och tar emot ledare från Tyskland, Storbritannien, Italien, Polen, Spanien, Nederländerna och Danmark, samt EU och Nato.
Polens premiärminister Donald Tusk säger att han kommer uppmana de europeiska ledarna att ”omedelbart” stärka Europas försvar och varnade för att det försvaret inte matchar Rysslands.
Vi kommer inte att kunna hjälpa Ukraina på ett effektivt sätt om vi inte omedelbart vidtar åtgärder när det gäller vår egen försvarsförmåga. Om Europa, som läget är i dag, inte kan motverka Rysslands militära potential, då måste vi komma ikapp omedelbart, säger Tusk.
"Ny beslutsamhet"
Storbritannien och Sverige utesluter inte att skicka soldater till en eventuell fredsbevarande insats i framtiden. Sverige närvarar dock inte vid mötet i Paris utan företräds formellt av Danmark.
Danmarks statsminister Mette Fredriksen säger i ett uttalande att hon ser en ny europeisk beslutsamhet och att det är en kraft som behövs:
”Vi måste öka det militära stödet till Ukraina, vi måste producera mer och vi måste göra det snabbare. Och så måste vi ta bort restriktionerna för ukrainarnas vapenanvändning så att de faktiskt kan försvara sig mot ryssarna utan att ha en arm vriden bakom ryggen. Ett eldupphör får inte leda till rysk upprustning följt av nya ryska attacker.”
"Realistiska" eftergifter
Om en vecka har det gått tre år sedan Ryssland gick till storskaligt angrepp mot sitt grannland. USA:s president Donald Trump har lovat att få slut på det rasande kriget på nolltid.
Trump har vänt sig direkt till den sanktionstyngde Vladimir Putin. Redan på tisdagen uppges amerikanska och ryska delegationer mötas i Saudiarabien.
Ukraina, EU och andra allierade ser så här långt ut att få se på. Där utgångspunkten länge har varit att Rysslands anfallskrig inte ska tillåtas riva upp den regelstyrda världsordningen talar USA nu om ett behov av "realistiska" eftergifter.
Många experter frågar sig om det kan bli en riktig fred eller snarare en kompromissfylld vapenvila som USA förväntar sig att någon annan slår vakt om. Många frågar sig också om Ryssland är villigt att kompromissa.
