Vi stänger absolut inga dörrar för att vi behöver göra mer. Det verkar rätt uppenbart tycker jag, säger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt.
Riksdagen har redan beslutat att försvarsbudgeten ska växa från 125 miljarder 2024 till 173 miljarder 2028. Det motsvarar 2,6 procent av BNP.
Nu förs en intensiv diskussion i EU och i Nato om att Europa måste ta större ansvar för sin säkerhet och inte förlita sig på USA. Det har nämnts att ländernas försvarsbudgetar behöver motsvara minst 3,5 procent av BNP. USA:s president Donald Trump har talat om fem procent.
Inte heller finansminister Elisabeth Svantesson (M) har uteslutit att ytterligare satsningar kan behövas.
Samma linje har Socialdemokraterna. Men partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg betonar att det då är viktigt att samtidigt tala om finansieringen.
Det är klart att om vi ska ha ett seriöst samtal om säkerhet och ytterligare satsningar, så måste vi föra en diskussion om finansiering i samma sammanhang, säger han.
Damberg anser att Sverige först behöver göra en ny säkerhetspolitisk analys, innan man diskuterar ytterligare satsningar på försvaret. Därefter kan man gå in på nya försvarssatsningar.
Då bör man också diskutera hur det ska finansieras, säger Damberg.
Annars finns väldigt stor risk att regeringen i stället skulle landa i kraftiga besparingar i sjukvårdssystemet som sänker vår beredskap. Eller att vi inte har råd med infrastruktursatsningar som kan behövas i sådant här säkerhetspolitiskt läge.
S vill bland annat att man tittar på en beredskapsskatt, till exempel på kapitalinkomster.
