Risken för sabotage mot undervattenskablar och annan samhällsviktig infrastruktur har ökat trycket på sjöövervakningen.
Regeringen har nu gett Kustbevakningen och Försvarsmakten i uppdrag att tillsammans vässa sjöövervakningen ytterligare. En viktig del i övervakningen är att på skärmar följa runt 4 500 fartygsrörelse dagligen på Östersjön.
Det är väldigt mycket trafik, och vi kan inte följa 4 500 varje dag och sitta och titta hur de flyttar sig över haven, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.
Upptäcka avvikelser
Det gäller att upptäcka misstänkta avvikelser från det normala, som man behöver agera på. Prioriterat är avvikelser nära samhällsviktig infrastruktur, till exempel att ett fartyg plötsligt sänker farten eller rör sig fram och tillbaka över farleder.
Även samarbetet med andra Östersjöländer i Nato utvecklas. Marinchefen Johan Norlén pekar på att den brittiskledda snabbinsatsstyrkan JEF (Joint expeditionary force) hjälper till med AI-verktyg som snabbare kan upptäcka avvikelser.
Sjölägesbilden skapas med fasta sensorer, som radar, med övervakningsflygplan och med egna fartyg. Sådan information utbyts mellan allierade länder. Men Lindgren Schelin ser även behov av att få in information från andra aktörer, till exempel den civila sjöfarten.
Vi behöver på sikt koppla ihop ett ännu större system för att få den bästa bilden av hur sjöläget ser ut, säger hon.
Sju fartyg i insats
Att vässa sjöövervakningen handlar också om att Kustbevakningen och marinen samplanerar mer för hur deras resurser används över Östersjön och Västerhavet.
Så vi minimerar överlappning och maximerar täckning, säger Norlén.
Kustbevakningen har ett 30-tal fartyg, samt flygplan, för sjöövervakning. Marinen använder sina sju korvetter, men även minröjningsfartyg och vissa andra fartygstyper. De kan behövas på plats för att kontrollera misstänkta fartyg och för att följa efter till exempel fartyg i den ryska skuggflottan långa sträckor.
Om bordning skulle bli aktuellt, utförs den av Kustbevakningen eller polisen.
