Andelen individer med övervikt och fetma ökar globalt och i många länder testas och diskuteras olika sätt att komma till rätta med problemet. Det är känt sedan tidigare att sockersötade drycker som läsk är en bidragande orsak till övervikt och att införa särskilda socker- eller läskskatter är ett sätt som har provats på olika håll. Men resultaten som vetenskapligt kunnat visa på effekten har varit få.
I Philadelphia infördes 2017 en skatt på både sockersötade drycker och de med sötningsmedel. Forskare har nu jämfört viktutvecklingen hos omkring 65 600 barn mellan 2 och 18 år i Philadelphia med barn i kringliggande områden som inte haft läskskatt.
Forskarna tog också hänsyn till andra faktorer som kan påverkar vikten hos barn, sådant som ålder och socioekonomisk status.
Minskad försäljning
Skatterna resulterade i att priserna på läsk steg med i snitt 30 procent och försäljningen minskade med mellan 25 och 35 procent. Men när forskarna undersökte BMI – ett mått på förhållandet mellan en persons längd och vikt – och fetma hos barnen syntes ingen skillnad. Resultaten har publicerats i tidskriften Jama Pediatrics.
Forskarna skriver att det kan finnas flera anledningar till varför det inte syns någon effekt. De nämner bland annat att uppföljningstiden på i snitt två år var för kort för att skatten ska haft genomslag.
Bra för hälsan
Men de nämner också att studien framförallt pekar på att frågan om övervikt och fetma hos barn och unga är komplex och att det behövs många olika angreppssätt för att förändra utvecklingen. En minskad försäljning av sötade drycker har andra positiva effekter på hälsan men verkar inte tillräckligt för att minska övervikt och fetma.
Någon form av sockerskatt finns i ett stort antal länder, bland annat Mexiko, Finland och Storbritannien. De är utformade på olika vis men i de flesta fall leder det till en minskad försäljning. Däremot är de få studier som kan visa på en direkt effekt på just BMI.
