Förundersökningen har pågått sedan Catalán och två andra FN-arbetare hittades mördade för snart åtta år sedan. Utredningen har bedrivits i samarbete med bland annat FN och USA.
Men nu finns inte längre några fler åtgärder som kan göras i den svenska förundersökningen, anser statsåklagare Sara Nilsson.
Det är klart att det är frustrerande, framför allt för de anhöriga. Och olyckligt. Vår uppgift är ju att utreda brott och vi har inte lyckats med det uppdraget, säger hon.
Utredningen har, enligt henne, försvårats av situationen i Demokratiska republiken Kongo.
För det första har vi inget avtal med DRK. Det har också försvårats av uppgifter om att personer som har varit kopplade till statsapparaten ska ha varit inblandade i morden, säger Nilsson.
Statliga aktörer
2018 avslöjade bland annat Uppdrag granskning att FN under lång tid haft information om att aktörer inom den kongolesiska staten kunde kopplas till morden.
Nilsson kan inte säga något ytterligare om de misstankarna, förutom att de har försvårat utredningen.
Den omständigheten tillsammans med de utmaningar som finns i DRK gör att jag som åklagare ju måste vara försiktig med att skicka information till det landet.
I januari 2022 dömdes 51 personer till döden för inblandning i morden. Samtidigt dömdes en arméöverste, som tidigare misstänkts för direkt inblandning, till tio års straffarbete för att ha underlåtit att ha hjälpt personer i fara.
Hittades begravd
Om de ansvariga faktiskt dömdes vill den svenska statsåklagaren inte uttala sig om.
Det enda man kan konstatera där är ju att de rättssäkerhetskrav som finns i Sverige inte har funnits i den rättegången, säger hon.
Zaida Catalán ingick i en liten FN-grupp som våren 2017 var på uppdrag i Kasaï Central. De rövades bort av milismän från Kamuina Nsapu, som var inblandade i ett uppror mot den kongolesiska centralmakten. Efter någon vecka hittades svenskan och de två andra mordoffren Michael Sharp och Betu Shintela begravda i området.
