Förslag på skärpta antagningskrav är väntade, eftersom det är vad regeringen bett om i direktivet till utredaren Peter Honeth, tidigare liberal statssekreterare på utbildningsdepartementet.
I betänkandet han nu överlämnar till utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L) framgår också vad det får för konsekvenser.
Räknar med färre avhopp
Enligt uppgifter ur betänkandet minskar antalet nybörjarstudenter med mellan 27 och 35 procent, beroende på typ av lärarutbildning. Å andra sidan bedöms avhoppen minska kraftigt. I dag kan hälften av studenterna på en utbildning hoppa av och den andelen bedöms minska till 25–40 procent.
Sammantaget räknar utredningen med en nettominskning på 2 000–3 000 färdiga lärare per år.
Det menar vi borde vara hanterbart med tanke på de stora tappen i elevkullar framöver, säger Peter Honeth vid en pressträff med regeringen.
"Krävande utbildning"
Förändringarna föreslås träda i kraft hösten 2027.
Med de skärpta kraven tror man att lärarutbildningen kan få höjd status.
Det går inte på något sätt att bevisa. Men det är vår uppfattning att lärarutbildningen är för mycket av ett sistahandsval, för det är lätt att komma in. Men det ska inte vara ett sistahandsval, det ska vara ett förstahandsval, säger Peter Honeth.
Med färre studenter och oförändrade anslag räknar utredaren också med mer resurser till utbildningarna.
I betänkandet föreslås också en omstöpning till mer "skolnära" lärarutbildningar. De mest teoretiska, abstrakta delarna slopas och mer tid läggs på ämnen och ämnesdidaktik. Blivande låg- och mellanstadielärare får mer utbildning i svenska, med tyngdpunkt på läs- och skrivinlärning.
Svenska är en förutsättning för studierna. Det är också lärarens viktigaste arbetsredskap. Man kan inte fungera bra som lärare utan att kunna språket och kunna framträda, lyssna, läsa och skriva för och med eleverna, säger Peter Honeth.
