Krister Sundbäck är pensionerad sjöman och utbildad humanist. Han blev först uppmärksammad när han tilldelades ett stipendium från Landskapet Åland.

– Jag blev klar med min konstutbildning 1980 och hade en konstutställning på Åland. Jag hyrde en våning av Ålands konstförening, och ställde ut min konst i en lokal där museet senare skulle komma att byggas. Efter utställningen så fick jag ett stipendium från landskapet, vilket var till stor hjälp för en studerande som jag, man kunde leva bra på det och få mycket bra material och satsa på utbildningen. Jag hade inte sökt något stipendium, jag fick bara ett brev på posten. Jag var den första som fick detta stipendium tilldelat, säger Krister Sundbäck.

Han fick en plats på konstakademin i Oslo, vilket passade honom bra.

– Det låg närmare mig i hjärtat då jag är mycket intresserad av hällristningar. Jag pendlade mycket från Oslo och Malmö, vilket är långa sträckor. Då brukade jag ta pauser på vägen, dricka lite saft, koppla av och titta på hällristningarna. På vägen mellan Oslo och Malmö finns det så otroligt mycket hällristningar i olika lokaler och platser vid vägen. Ju mer jag åkte sträckorna desto mer fördjupad blev jag i hällristningarna, jag tycker att de är så mystiska, gamla och äkta.

I samband med att han tog ett sabbatsår från konstakademin ställde han ut sin första separata konstutställning på Åland.

– Jag tog ett sabbatsår och ställde ut min konst på Ålands museum, som då var nybyggt. Jag vann en konsttävling med priset att utsmycka talmannens ämbetsrum på självstyrelsegården. Jag blev intervjuad av radio och tidningar, och där blev mitt intresse för konst känt för allmänheten. Folk blev intresserade av att följa mig och min utveckling inom konsten.

Krister Sundbäck har släppt nio litterära verk, både böcker och skrifter. Han säger att han har en plan att skriva flera skrifter om han hittar ett boende.

– Jag kan jobba med konst om jag har ekonomiska förutsättningar. Det är billigare att syssla med det litterära, vilket jag har hållit på med nu ett tag och planerar att fortsätta med.

Boendesituationen

Krister Sundbäck flyttade från sitt hus till en lägenhet på Doppingvägen i början av juni. Han hade just hunnit packa upp alla lådor när branden slog till.

– Det var en väldigt konstig känsla när mitt hem brinner upp. Just nu bor jag på hotell tills jag hittar ett boende. Det är väldigt många som är drabbade av branden, och vi äldre har inte prioritet för boende över de drabbade familjerna. Det tog länge innan jag fick tillgång till mina saker, och jag har ännu inte fått allt. Det känns tråkigt och jobbigt, men jag hoppas att det löser sig.