Dagens bild i Backspegeln för oss åter till Godby för omkring 100 år sedan. Trots att ett par av byggnaderna ännu finns kvar känns det först svårt att direkt identifiera platsen. Fotografen har ställt sig strax ovanför Nilsas gamla mangårdsbyggnad och riktat kameran ner mot sydost i riktning mot bygatan som slingrar sig kring den täta bebyggelsen. Flera av hemmanen i Godby hade delats och vid delningarna klövs även gårdstomterna, vilket förtätade bebyggelsen. Till höger reser sig Nilsas mangårdsbyggnad som vid fotograferingstillfället inte ens var tjugo år – den hade byggts efter den förödande eldsvådan som den femte januari 1906 ödelade den gamla huvudbyggnaden. Branden startade på vinden och upptäcktes så sent att man inte lyckades släcka den, berättade Ålandstidningen dagen efter tillbudet.
Men åter till fotografiet. Mangårdsbyggnaden har en veranda originellt placerad på gaveln. Observera det rikt vinklade verandataket med korsrösten åt alla håll på det valmade taket. Bakom verandan skymtar Östergårds imposanta mangårdsbyggnad från 1912 – den finns ännu kvar. Nilsas mangårdsbyggnad finns även kvar, men utformningen har förändrats. På 1950-talet genomgick den en genomgripande ombyggnad efter att den sålts. Bonden på Nilsas flyttade 1948 till en ny tomt, gamla ritomten, invid nuvarande Mattssons affärskomplex, där han uppförde en modern mangårdsbyggnad samt en stor ny ladugård. Nere till vänster ser man Nilsas gamla ladugårdsbyggnad som var byggd i vinkel. Bakom ladugården sticker Godby midsommarstång upp och bakom den skymtar provinsialläkarboställets ladugård och uthus. Husbeståndet på bilden uppvisar varierande taktäckningsmaterial: Nilsas mangårdsbyggnad har ett falsat plåttak, medan verandan är täckt av takfilt (i Sverige kallat takpapp). Stenkällaren har ett pärttak och till vänster om den, bakom vedtraven, ett brädtak på ett uthus. Ladugårdens ena länga är täckt av pärttak medan den andra verkar ha ett filttak med trekantsribbor. I fjärran ses även ett litet timrat hus med halmtak.
Sammanfattningsvis kan man åter konstatera att kulturlandskapet har genomgått stora förändringar på ett sekel.