Kreativ stickning i ny utställning
Ett 30-tal färgglada tröjor och ett antal andra plagg visas från och med i dag i Galleriet på Torggatan. De är tillverkade av personer som tog sig an en kreativ utmaning i vintras. Det var då som Margareta Svensson och hennes barnbarn Emma Svensson ville hitta på något.
– Julen var över och då kommer lite tråkiga månader, med pandemin och annat. Vi satt och funderade och tänkte att ”Nu gör vi någonting. Vi utmanar alla på Facebook”. Så vi skrev en liten text och ritade en enkel skiss att utgå från, säger Margareta Svensson.
Hon ställer själv ut en virkad väst, vars färger och mönster gör att den påminner om en målning.
– Det är bara fantasin som använts. Jag börjar till exempel här och vet inte hur det ska bli när det är klart, säger hon och pekar mitt på västen.
Vad är det fina med att att sticka och virka?
– Jag tror att alla behöver ha något i händerna. Något som ger oss något.
De andra utställarna instämmer och tillägger att handarbete fungerar både som terapi och meditation.
Poncho
Monica Clemes ställer bland annat ut en poncho och en barntröja. Hon såg utmaningen och tyckte att formen på den skissade tröjan var intressant. Vid samma tidpunkt hölls Ålandstidningens tävling om Ålandströjan, så hon ”slog två flugor med en smäll”.
– Jag deltog i tävlingen om Ålandströjan med barntröjan.
För ponchon använde hon formen på den skissade tröjan, men sydde ihop den på flera ställen så att det blev en poncho i stället för en tröja.
Använder du den?
– Ja, jag tycker att den är ganska lagom att ha på sig just nu.
Gunilla Westin bidrar med sju tröjor, flera av dem med hålmönster. Mest nöjd är hon med ett färgglad tröja med smala ränder och många mönster.
– Den har nio olika färger. Det var massor att fästa.
Som nybliven pensionär stickar hon så gott som hela tiden, säger hon.
– Det är roligt att se hur det blir medan man håller på. Att jobba fram det.
När hon såg utmaningen tyckte hon att den kändes rolig.
– Jag började med en tröja av restgarner. Sedan blev det fler och fler.
Inte sedan 1980-talet
Agneta Wilhelms tröja är kortärmad och randig i vitt och somriga pasteller.
– Jag tänkte att jag ska sticka något av alla restgarner, både egna garner och garner som var min mammas. Den här tröjan blev stickad av mammas garner.
Stickning är både en form av avkoppling och något som är roligt att göra, säger hon.
– Det är roligt att det blir ett resultat som man kan använda.
Ann-Britt Eriksson har stickat en svart tröja med rosa ränder.
– Svart är bra för figuren och rosa tycker både tanter och flickor om, säger hon.
Varför ville du vara med i utmaningen?
– Det var ett superenkelt mönster och jag tänkte ”varför inte sticka en tröja?”. Jag har inte stickat en tröja sedan 1980-talet.
Yvonne Nyman är däremot mycket rutinerad med stickorna. Hon ställer ut sex tröjor och andra plagg. En av tröjorna är specifikt gjord för utmaningen, den är prydd med en rad kor och har ärmar med olika färger och mönster. Hennes ”varumärke” är just det att ärmarna ska vara olika.
– Det är jätteroligt och skapande att sticka. Jag stickar sällan efter mönster, säger hon.