Benita Mattsson-Eklund ger utställningen Han i hennes ögon två marhällor. Varierande kvalitet och alltför spretig presentation är hennes utlåtande.
Vi har skrivit mycket om projektet Han i hennes ögon. Ett projekt som initierats av fotografen Britt-Marie Trensmar och som nu fyller hela konstmuseet. Den permanenta samlingen har fått stryka på foten.
Det här projektet genomförs i samarbete med Arbetets museum i Norrköping.
De fotograferande kvinnorna kommer i huvudsak från Sverige, uppskattningsvis är en tredjedel av bilderna tagna av åländskor. Lite svårt att veta exakt procent om man inte ger sig tid att se de bildspel som också surrar på här.
En posör
RECENSION
Han i hennes ögon
Plats: Ålands konstmuseum, Ålands museum
Tid: till och med 14.10
Betyg: 2 marhällor
Det jag ser här är många exempel på den poserande mannen, både med och utan kläder. Männen ser tankfulla och melankoliska ut. Den aktive mannen, som gör saker, lyser med sin frånvaro.
En jägare, en fiskare och en man som hoppar i sängen hittar jag. Många män som kramar katter och hundar, en del män som poserar med barn.
Men han som bygger hus, sitter och läser, brukar jorden eller sliter i it-samhället, han är osynlig här.
Det är mannen som esteisk idé som ställs ut och om det måste väl urvalsjuryn ha varit enig. Men bevare om man visat så många passiva och trånande kvinnor på bild på en gång!
Är det möjligen så att de fotgraferande kvinnorna använt sig av samma perspektiv på män som det män använder när de plåtar kvinnor?
Tveksamma serier
En del fotografer har fått med mer än en bild på utställningen, det finns bildsviter på fyra bilder.
Det kan man så klart göra, men då bör bilderna ha en konstnärlig kvalitet som håller. Hur motivera Anna Ledins fyra mediokra fotografier av män i olika rum? Det är ju inte ens hyfsat reportagefoto.
En annan serie handlar om hund och man i svartvita bilder. Hunden dominerar definitivt. Ett han även han?
Bilderna exponeras på olika vis. Ramade med och utan glas, tryckta på duk och i olika format. Det gör att utställningens form spretar betänkligt.
Fina porträtt
Det som räddar utställningen från haveri är de många fina personporträtten. Som Barbro Larssons "Bosse i dimman", Maria Sjölunds bild av en man i frack som balanserar champagneglas på en vinterisig strand eller Anna Bergs bild av mannen som madonna.
Roligast är Pappagris av Therese Rosén med en kostymklädd man med tyggris på huvudet. Maria Båsks bild av två gosiga frassar, den ene tvåbent och den andre fyrbent är varm och innerlig.
Projektet rullar på och nya bilder droppar in och bilderna skiftar. Låt oss hoppas att även aktiva män kan få plats i utställningen när den visas i Norrköping.
Till sist en undran: Varför står det Britt-Marie Trensmar med stora bokstäver på utställningsväggen? Det hade väl varit bättre att markera att det är ett projekt av BMT. Nu kan besökaren tro att alla bilder är hennes.
Ålandstidningen