”Ön och havet” är tredelad. Mest synliga är de många sällsamt vackra och fantasifulla metallskulpturerna som studerande vid sjöfartsgymnasiet gjort under kursen ”Konst och kreativt uttryck”, som är en liten del av examensdelen ”Kunnande i kommunikation och interaktion”.

Utgångspunkten var att kreativt fundera över betydelsen av kulturer och konst för välbefinnandet. Det hela skulle ta sig uttryck genom återbrukat material, främst metall..  

Jonas Långström, som studerar till däcks- och maskinreparatör, har svetsat en liten låda med en person instängd i sig.

– Jag tänker att det är så här vi öbor har det, vi är isolerade och beroende av allt runtomkring oss, via transporter och så. Det märks ju inte minst just nu.

Han uppskattar kursmomentet.

– Det var kreativt och fick en att tänka utanför lådan. 

Hans klasskamrat Nico Pynnönen har gjort en modell av skärgårdsfärjan Ejdern, i form av en siluett i tjock metall. 

– Jag ville visa vilken betydelse fartygen har när man bor i skärgården. Ejdern är vad jag förstår en av de äldsta färjorna på Åland. 

Blivande sjöfartselektrikern Leo Gustafssons verk heter ”Den gnisslande skrotkvarnen”. 

– Väderkvarnen är ju en typisk symbol för Åland och åländsk kultur. Den tog en kreativ timme att hitta på och sedan fyra effektiva timmar att bygga. 

Han berättar att han utgick från ett gammalt elskåp.

Vädervännerna

Utställningen andra del består av fotografier från Facebooksgruppen Vädervännerna. Gruppen startades i december 2015 av Harry Hartikainen och Ingolf Hallén och är i dag en av Ålands största och mest aktiva nätgemenskaper för att prata om och dela bilder på natur och väderfenomen.

– Vi har 10.000 medlemmar varav 9.000 är aktiva användare. Men trots att vi är så många fungerar det utmärkt. Tonen är väldigt snäll och uppskattande. Det är sällan moderatorerna behöver plocka bort inlägg, berättar Harry Hartikainen.

De vet inte exakt hur många bilder de har i sin bildbank vid det här laget, men uppskattar det till ett par hundratusen bilder.

– Här på utställningen visar vi ett femtiotal av de bästa bilderna.

Den tredje komponenten i utställningen står Kökars kommun för. Idésprutan och kommunpolitikern Christian Pleijel är på plats för att lansera begreppet ”bobarhet” och den modell för att mäta platsers attraktionskraft som han och Kökar just utvecklat. 

– Det talas så mycket om skärgårdslivets hållbarhet, men vi  vill vidga perspektivet. Vad är det egentligen som får människor att trivas och lockar inflyttare till en skärgårdskommun?  

För att ta reda på hur Kökarborna själva värderar olika indikatorer frågade man 130 invånare.

– Det viktigaste för ösamhället är att man kan bo och leva i skärgården: att det finns jobb, bostäder, skola, butik och färjor. Att vara bobar är förutsättningen för att vara ett hållbart samhälle som kan skydda den natur och det hav vi lever i, säger Christian Pleijel. 

Utifrån undersökningens resultat har Kökar sammanställt en utvecklingsstrategi.

– Vi har spännande saker på gång. Inom några månader presenterar vi en stor nyhet. 

Föranmälan

Utställningen öppnar med vernissage i kväll. Men på grund de nya rekommendationerna på grund av smittspridningen av Covid-19, måste alla som vill komma på vernissagen förhandsanmäla sig via ett formulär på nipa.ax. Detta gäller alla, oavsett om man är utställande deltagare eller besökare. 

– Anmälningarna hjälper oss på NIPÅ att fördela besöken i Galleriet på bästa vis och undvika för många besökare. Det finns munskydd på NIPÅ och handsprit på flera ställen i lokalen. Personal kommer även att finnas vid dörren för att guida om någon behöver vänta utomhus en liten stund, säger Anna Lind Bengtsson, kommunikationsansvarig och projektledare. 

Utställningen ”Ön och havet” visas sedan till den 22 januari.