Sigrid Schauman föddes 1877 i Ukraina. Hon var dotter till den finländske överstelöjtnanten Waldemar Schauman och Elin Maria Schauman. En stor del av sin barndom tillbringade hon i Polen. Sin konstnärsutbildning fick hon vid Finska Konstföreningens ritskola i Helsingfors åren 1899–1901 och 1904. Som lärare fungerade bland andra Johannes Gebhard och Helene Schjerfbeck. Hon debuterade 1901 vid en konstutställning på Ateneum, samma år som hon målat på Åland. Efter de inhemska konststudierna sökte sig Sigrid till Köpenhamn där hon 1904-1906 fortbildade sig i Niels Vinding Dorphs ateljé. Åren 1908-1910 arbetade hon i Italien och hon besökte 1910 även Paris och Egypten.

Schaumans konst fokuserar på färg och ljus, med landskap som det centrala temat. Hon tyckte att det finländska landskapet var enformigt i jämförelse med det sydeuropeiska och fartsatte att resa högt upp i åldern. Under andra världskriget då resor inte var möjliga, upptäckte Sigrid Schauman Helsingfors parker och trädgårdar. I otaliga målningar hämtade hon motiv från dem.

Ålandsmålare

Kring sekelskiftet 1900 hade Sigrid Schauman sökt sig till Åland för att måla. Det var Victor Westerholms målarkoloni som lockade. Tillsammans med målarkamraten Hanna Lodenius (f. Svanström) verkade hon i Westerholms närhet. Det finns daterade verk från Åland som hon målat 1901, medan Lodenius efterlämnat målningar från Åland med dateringen 1900. En av Schaumans ålandsmålningar finns i Ålands konstmuseum och en ingår i Ateneums samlingar. Båda föreställer backstugusittaren Anna-Lisa i Önningeby.

Tidigt änka

Sigrid blev tidigt änka och ensamförsörjare för dottern Elisabeth. De ekonomiska realiteterna gjorde att hon måste se sig om efter ett mer lönande arbete än konstnärens. Hon började 1920 skriva konstrecensioner för Dagens Press. Under ett par decennier var Schauman en av de ledande kritikerna i de finlandssvenska dagstidningarna. Hon var känd för sina rättframma och omutbara framställningar. På grund av recensentarbetet fick måleriet för en tid läggas åt sidan. När hon blev pensionär i slutet av 40-talet inledde hon en kreativ karriär som bildkonstnär. Hon var en av grundarna till Prisma-gruppen, en finländsk konstnärsgrupp som var verksam mellan 1956 och 1963. Den bröt med det rådande stilidealet och landskapsmåleriet. Gruppen förespråkade ett modernt måleri med inslag av abstrakt och konkret konst. Sigrid Schauman utvecklade sin egen stil och arbetade gärna med palettkniv med vilken hon löste upp motiven i ett kännspakt ljusskimmer. Hennes monogramsignering är karaktäristisk med initialerna SS inneslutna i en oval eller cirkel.

Kekkonenkritisk

Sigrid Schauman hade på 1930-talet konverterat till katlolicismen. Hon var efter andra världskriget mycket kritisk till president Urho Kekkonens östpolitik. Det berättas att hon en gång kom till en samling och utbrast: ”Jaha, här sitter ni och Kekkonen lever än”. Historien – som inte är verifierad – får sin innebörd då det är ett känt faktum att Sigrid Schamans bror Eugen 1904 sköt den illa omtyckta ryska generalguvernören. I slutet av 1960-talet blev Sigrids syn så dålig att hon inte längre kunde måla. Hon avled 1979 ännu inte 102 år fyllda. Hennes måleri är fortfarande mycket uppskattat, kanske tack vare den tidlösa och personliga stilen.

Kjell Ekström