Gungstolen anses ha sitt ursprung i 1700-talets USA. Författaren, vetenskapsmannen, filosofen och politikern Benjamin Franklin (1706-1790) brukar ibland kallas gungstolens uppfinnare, men det finns det inga konkreta bevis som stöder detta. Däremot är det ett faktum att Franklin använde och modifierade gungstolar, vilket kan ha bidragit till dess popularitet och spridning.

De första gungstolarna konstruerades genom att man försåg benen på en vanlig karmstol med två rundade träbitar, vilket möjliggjorde gungning fram och tillbaka. Troligen var det barns gunghästar och liknande leksaker som gav inspiration till denna möbelinnovation. Gungstolens medar utvecklades sedan och utformningen fjärmades från de första ombyggda karmstolarna.

Shakerrörelsen (United Society of Believers in Christ's Second Appearing), även känd som Shakers, grundades i England på 1700-talet och flyttade till Amerika 1774. Det var en radikalkristen rörelse som propagerade för bland annat celibat och självförsörjning. Den betonade hantverkets betydelse och utvecklade en avskalad funktionell hantverksdesign. Rörelsen bidrog till gungstolens popularitet genom att producera välgjorda och bekväma modeller som blivit klassiska. Den svenska formgivaren Josef Frank har ritat gungstolar som har sin grund i shakerhantverket.

I USA blev under 1800-talet gungstolen något av en symbol för den amerikanska livsstilen. De tidiga amerikanska gungstolarna tillverkades ofta av ädelträ; valnöt, ek och hickory. Amerikanska villor med sina öppna taktäckta verandor försågs gärna med ett par gungstolar som erbjöd vila och kontemplation på helgdagen eller efter arbetsdagens slut. I Norden blev gungstolen mycket populär under 1800-talet. Den spreds först i de högre samhällsskikten, men blev snabbt en möbel för alla.

Gungstolen togs tidigt upp av professionella formgivare, däribland Michael Thonet som utvecklade böjträtekniken på 1800-talet. Hans lätta och eleganta gungstolar sålde bra både i USA och Europa. I USA utvecklades en vajergungstol eller platform rocker. Den har en fast ställning där sittdelen är fäst med fjädrande vajrar eller spiralfjädrar som gör att sittdelen gungar mjukt i en mer kontrollerad rörelse än de traditionella gungstolarna.

Den så kallade "Bostonmodellen" eller "Boston rocker" är en annan typ av gungstol som utvecklades i Amerika under 1800-talet. Den har en S-formad sittplats som ger extra komfort och stöd för ryggen. Till dess kännetecken hör ett markerat brett huvudstöd och höga armstöd. Ryggstödet utgörs av långa svarvade pinnar eller spjälor och armstöden kan även hållas uppe av flera sådana. Den här modellen blev populär även på Åland.

Gungstolen gav upphov till en ny textil i hemmen: gungstolsmattan som kunde tillverkas i olika tekniker och mönster. Gungstolsmattor har broderats på yllefilttyg, satts som ryor (flossa), sytts med korsstygn på aidaväv och virkats.

Ännu i slutet av 1900-talet var gungstolarna eftertraktade på bondauktioner och bjöds upp till rätt höga summor. I dag kan man köpa en gammal gungstol för några tior. Under de senaste decennierna har bostäderna blivit betydligt rymligare än de var under 1900-talets början och mitt, vilket borde borga för en renässans för gungstolen som tar rätt mycket utrymme. Framtiden får utvisa om dagens unga generationer återupptäcker gungstolens kvaliteter när det gäller vila och avstressning.