Lite nu som då beklagar sig gemene ålänning över det faktum att det är svårt att bygga nya stora företag på Åland. Hur ska vi bygga ett nytt Chipsen? Hur ska vi få ett till stort rederi? Vi måste vara ärliga mot oss själva och inse att det inte är denna typ av bolag som vi ska bygga framtidens Åland kring. Ser vi oss runtom i världen är det inom it möjligheterna finns. Inte minst för små samhällen som Åland med begränsade resurser i kapital och människor. Det fina är att branschen som helhet ger stora möjligheter till utväxling samtidigt som insatserna i början kan vara små. Det syns inte minst i bolag som till exempel Spotify och Skype. Det finns inget som säger att inte morgondagens bolag av den karaktären kan byggas på Åland. Men hur ska vi lyckas göra den resan?
 
För att bli en framgångsrik it-nation krävs hårt arbete, systematik och tur. Absoluta sanningar finns inte heller här men vi kan se vad andra regioner gjort för att lyckas. Vi behöver inte gå långt för att hitta svaren. Norden är en av de mest framgångsrika regionerna i världen inomit. Vi är inte lika bra på att saluföra oss som Sillicon Valley men vi har kunskapen och bolagen.
 
I Norden är programmering integrerat i den dagliga verksamheten i skolor och daghem. Elever och dagisbarn börjar tidigt med programmering och de leker fram olika lösningar. Detta görs till viss del även i skolorna på Åland men även i det mycket goda initiativet Kodarklubben, en klubb för programmeringsintresserade ungdomar. Men vi behöver arbeta med dessa frågor strategiskt och i större omfattning. Alla borde få tillgång till programmering. Inte minst eftersom det kommer att krävas den sortens kunskaper i framtidens yrken i lika hög grad som deti dagfinns kravpå att du ska kunna läsa och skriva. Vi har inte råd att inte ge våra barn och ungdomar möjligheten till denna kunskap. Så både ur ett individperspektiv och hur ett samhällsperspektiv är det viktigt att vi jobbar hårt med att få ut programmering i skolorna och på daghem. Jobben finns redan i dag, men tyvärr finns inte tillräckligt många sökanden. Det gör att åländska företag anställer it-folk utanför Åland istället för på hemmaplan. Vi går därmed miste om goda skattebetalare och eftertraktad kompetens. Företagen klarar sig men det åländska samhället blir på sikt lidande och inte minst går många åländska ungdomar miste om möjligheten till ett välbetalt och intressant framtidsyrke på hemmaplan.
 
För att bryta denna trend måste vi få till ett nytt samhällskontrakt kring it. Ett kontrakt likt det som togs fram år 2000 under projektet WheelIT. Ett projekt som gav förutsättningar för många av de framstående it-bolag vi i dag har på Åland. Vi behöver ett samhällskontrakt för att få den kraft vi behöver för att klara konkurrensen med omvärlden. Kontraktet måste även vara ytterst konkret med gemensamma mål och inte minst en handlingsplan. Vi har all chans i världen att ta det här steget om vi jobbar tillsammans. Det finns ingen förlorare i detta, bara vinnare.
 

Daniel Dahlén