Är vi beredda att betala priset för att ha en öppen, transparent demokrati? Och vill vi att medborgarna ska vara delaktiga i de politiska processerna mer än bara i vallokalen vart fjärde år?
Det hade varit lätt att svara ja på båda frågorna, rent av så att ryggraden för en person uppväxt i den trygga nordiska demokratiska traditionen säger det utan att tänka mer på saken.
Men är det så, är vi beredda att hålla hårt i att ha ett öppet samhälle, styrt av folket, med folket?
Det finns tecken på att så inte är fallet, alltför tydliga tecken.
Det senaste och mest frapperande exemplet är, förstås, Jomala kommunfullmäktiges självmål när man inte tog chansen att reglera att föredragningslistor till kommunens organ ska vara offentliga på hemsidan.
Varför är detta viktigt? För att medborgarna ska kunna påverka sina folkvalda representanter redan innan ett beslut ska fattas. För att kunna göra det måste medborgarna veta vad som föreslås. Som professor emeritus i offentlig rätt, Olli Mäenpää, uttryckte det i torsdagens Ålandstidningen: ”Rent allmänt kan man väl säga att det är viktigt att det redan i beredningsstadiet finns uppgifter om vilka beslut som planeras. Det hjälper inte mycket om man först efteråt får veta vad som beslutats”.
Men det tyckte inte ledamöterna från Moderaterna, Centern, Obunden samling och Ålands framtid.
I stället förde man fram en rad argument som framstår som aningen märkliga.
”Ett steg mot mera transparens vore bra, det är viktigt för medborgarna att veta vad vi pratar om men det riskerar att bli kontraproduktivt om vi inte tillåter våra tjänstemän att tänka lite halvfärdiga tankar”, sade Wille Valve (MSÅ).
För den som inte är insatt i hur den kommunala beslutsgången ser ut kan Valves uttalande verka vettigt, till och med behjärtansvärt. Men då det nu handlade om att offentliggöra föredragningslistorna, med det beslutsförslag som ansvarig tjänsteman ger till det kommunala organet, handlar det inte om några ”halvfärdiga tankar”. Det handlar om skarpa förslag om hur tjänstemannen anser att politikerna ska hantera en fråga.
Man kan klä en strävan efter att hålla saker hemliga i fina ord, men det blir ändå en strävan efter att hålla saker hemliga.
Andra har framfört att tjänstemännen ska få vara i fred när de bereder ärenden, och därför ska man inte ha offentliga föredragningslistor. Också det feltänkt. När organet, exempelvis den kommunstyrelse som uppmanade fullmäktige att inte göra listorna offentliga, får beredningen är den de facto färdig från tjänstemannen. Och det är i det läget den bör bli offentlig. Veterligen har ingen framfört önskemål om att få stå vid tjänstemäns skrivbord och diskutera beredningar medan de skrivs.
Dessvärre finns det på senare tid en trend i åländsk politik att se mellan fingrarna när medborgarnas rätt till insyn begränsas för att göra livet enklare för tjänstemän och politiker.
Det var ett tydligt drag i den första upplagan av den nya offentlighetslagstiftningen som den förra landskapsregeringen (LR) skickade ut på remiss 2019, vilket kritiserades hårt.
Drag av detta finns också kvar i det omarbetade förslag som gick ut på remiss i slutet av våren. Bland annat vill man ge tjänstemän flera veckor på sig att ge ut offentliga handlingar som efterfrågas av invånare eller media.
Samma tankesätt fanns att finna i den förra regeringens förslag om att kunna handplocka en förvaltningschef utan att varken hens ansökan eller kandidatur blivit offentlig. Det röstade dessbättre lagtinget ned.
Och nu finns samma tankemönster i Jomalas kommunfullmäktige. Det blir för jobbigt, det kan bli mer jobb, det kan ta emot lite.
Den åländska demokratin har bara att vinna på öppenhet, transparens och att uppmuntra ålänningarna att vara så aktiva och engagerade de bara kan i såväl den kommunala som i landskapspolitiken.
Allt annat leder oss till en sämre fungerande demokrati.
Av Ålands 16 kommuner är det bara Mariehamn som har offentliga föredragningslistor. Nästa kommun som ska ta upp frågan, och därmed kan förbättra det demokratiska läget, är Lemland. Kommunen kopierade beredningen från Jomala, den som sa att kommunen kan göra som den vill.
Vi får hålla tummarna för att Lemland tar ett bättre beslut.

Jonas Bladh