”Så klart jag längtade till julen, som barn har man mycket fantasier och drömmar, kanske skulle det bli bra den här gången. Men julen var inte bra, både mamma och min låtsaspappa var riktigt berusade. När de klirrande kassarna kom fram så visste jag att jag kunde glömma den mysiga julaftonen som jag fantiserat ihop.”
Texten är hämtad från kampanjen Vit juls hemsida. Bakom initiativet står IOGT-NTO-rörelsen och kampanjen syftar till att få svenskarna att lämna bort alkoholen under julen. Ett av målen är att föräldrar, och andra vuxna för den delen, inte ska dricka något med en starkare alkoholhalt än 2,25 volymprocent under de tre juldagarna.
Julen är en av de högtider som bygger förväntningar hos såväl ung som gammal. Vad man sedan längtar efter mest, Kalle Ankas julafton, pynta julgranen, delta i julottan eller öppna julklapparna, är förstås högst individuellt. Men alla ser inte fram emot julen med glädje. För många barn grusas förväntningarna av närståendes överdrivna drickande.
De här barnen är särskilt utsatta under julen då de har ett långt lov framför sig, utan den frizon som skola, fritidsaktiviteter eller dagis erbjuder. En lång ledighet som dessutom bjuder på många tillfällen till fest.
En undersökning som IOGT-NTO gjort bland nästan 24.000 svenska barn visade att en av tio känner obehag inför varje jul på grund av att personer i deras närhet dricker alkohol. Tänkvärt är att de som svarade inte bara var barn till riskbrukare eller missbrukare utan också till normalkonsumenter.
Även här på Åland har alkoholen ofta en given plats vid festliga tillfällen. Vi har, i och med taxfreen, tillgång till billig alkohol. Många har även ett okritiskt förhållningssätt till alkoholkonsumtion.
Få ifrågasätter att alkoholen är allestädes närvarande. Säkert hänger det ihop med att majoriteten ändå har ett balanserat förhållande till alkoholhaltiga drycker. Men inte alla kan säga nej tack till ständiga påfyllningar av glaset. Alla föräldrar kan det definitivt inte.
I en granskning som Ålands radio gjorde för två år sedan framkom det akuten har minst tio alkoholrelaterade patientbesök per vecka. När det sups som mest ökar risken för misshandel, sexbrott och olyckor.
Alkoholmissbruket är alltså ett stort och kostsamt samhällsproblem men det räcker inte. Bakom missbruket döljer sig ofta personliga tragedier och barnen hör till dem som drabbas. Bara för Mariehamns del sker 15–20 barnskyddsanmälningar årligen där orsaken är föräldrarnas användning av alkohol.
Alla är inte sugna på en helvit jul. Den här ledaren är inte heller tänkt att vara en moralpredikan utan mer en uppmaning till eftertanke. Drick för all del en kopp glögg på julafton. Ta en julöl eller ett glas vin till maten. Men sup dig inte full. Tänk efter innan du häller upp den där tredje snapsen.
För visst är det ju så att barn märker mer än vad vuxna tror. De känner av personlighetsförändringarna hos berusade föräldrar och släktingar. De genomskådar den vanligtvis så tystlåtna fastern som en bit in på julaftonskvällen börjar tala med hög och gäll röst. Eller den där tomten vars andedräkt luktar skarpt av alkohol.
Det kanske till och med är just den där fastern eller tomten som fått ett av tio barn att svara ja på frågan om de oroar sig inför julen.
Inget barn ska behöva ta ansvar för sina berusade föräldrar, inget barn ska tvingas se sina närstående fyllna till.
Inget barn ska behöva toppa önskelistan med en jul utan fulla föräldrar.

Annika Kullman