Bygger man stora och dyra hus som är helt samhällsfinansierade så måste de ge någonting tillbaka till finansiärerna.
OM ETT ÅR DRYGT ska det åländska kongress och kulturhusets stå klart för invigning. Klart är att bolaget KK-huset i Mariehamn AB, som hör till Wiklöf-sfären, ska ha hand om driften. Vad vi inte vet idag är vilken kulturens roll blir i huset. Det finns ingen kulturell koordinator utsedd, man säger bara att det privata bolaget ska ha ?en viktig roll? i samarbetet mellan kultur och näringsliv.
Hur det ska ske vet vi inte, kanske för att ingen sitter inne med svaret.
På tisdagen ordnades på liberalt initiativ en debatt om kk-huset och de kulturarbetare som deltog uttryckte oro över att man vet så lite om vilken plats kulturen har, vad det kommer att kosta att använda huset och fler andra saker.
I EN INSÄNDARE tidigare denna vecka skriver husansvariga c-ministern Britt Lundberg att Åland får ?en nationalscen för den åländska självstyrelsen?. Det låter bra om än något bombastiskt för vad ska man fylla det åländska kulturhuset med?
Hon framhåller också att det behövs nätverk och samarbete för att det ska ge samordningseffekter. Naturligtvis behövs det det, men man måste se till att det finns en som ansvarar för samordning av verksamhet och som också kan ge huset en kulturell profil.
Det får man inte genom ?borde?, det är ett välkänt föreningsfenomen att det som ?någon? borde ta ansvar för inte tas om hand av någon. Alltså blir det ogjort.
Sådant sjabbel har det nya huset inte råd med, konkurrensen om konferenser är knivskarp.
LÅT OSS, FÖR jämförelsens skull titta västerut på det nyinvigda Uppsala Konsert & Kongress. Ett hus som i hög grad slåss om samma konferenser som det åländska huset ska göra. Ett av många, bör man tillägga.
På husets hemsida marknadsförs husets fördelar. Nära till Arlanda och Stockholm, många hotellrum på gångavstånd, 120 restauranger på gångavstånd och närhet till historiska kvarter och spännande utflyktsmål.
Huset är till 100 procent kommunalt ägt och Uppsala konsert & kongress AB, med vd i spetsen, svarar för all verksamhet i huset. Stadens kulturnämnd har tecknat särskilt avtal med bolaget om husets kulturpolitiska uppdrag.
På den punkten skiljer sig uppdragen på Åland och i Uppsala åt, vi har inget separat avtal om husets kulturpolitiska uppdrag. Det kan, i värsta fall, leda till att huset bara blir en ?en kongresslada?.
I fråga om konferenser har huset i Uppsala redan ett gott bokningsläge inför de kommande två åren. Och långt innan huset invigdes fanns det en diger förteckning över inplanerade program, varje dag hela hösten finns olika evenemang att gå på.
UPPSALAHUSETS historia påminner mycket om det åländska kk-husets. Planerna drogs i långbänk i decennier, man grälade om placering och utformning. Med 2004 fattades beslutet och efter det har man aktivt arbetat för att bygga upp ett så attraktivt hus som möjligt.
Det är naturligtvis det enda rätta att göra. Bygger man stora och dyra hus som är helt samhällsfinansierade så måste de ge någonting tillbaka till finansiärerna. Det gör hus som har ett brett och attraktivt kulturutbud.
Det är därför det är så viktigt för oss på Åland att ta tag i den kulturella biten av husets verksamhet. Det måste finnas en ?spindel i nätet? som kan kultursektorn på och utanför Åland på sina fem fingrar. Någon som vet hur man arbetar effektivt, hur man skaka fram sponsorer och finansiärer och hur man får kulturlivet med sig.
Sluta tala om vad vi borde göra med huset, berätta i stället vad vi ska och måste göra.

Ålandstidningen