Normalt är fredagseftermiddagar inte en tid som en regering väljer att lägga en presskonferens på, speciellt inte när det man vill presentera inte är av akut karaktär.
Just därför säger det faktum att landskapsregeringen (LR), med bara ett par timmars varsel till medierna, kallade till just en sådan i fredags väldigt mycket.
Lantrådet Veronica Thörnroos (C), förvaltningschefen John Eriksson och landskapsläkaren Knut Lönnroth kunde mycket väl ha väntat till i dag måndag med att lansera den nyklubbade handlingsplanen mot covid-19.
I stället valde man att göra det trots att inga tidningar kom ut på lördagen och de flesta ålänningar redan hade inlett allhelgonafirandet.
En regering vill alltid ha medieuppmärksamhet kring sina beslut, så varför gjorde LR som man gjorde?
Jo, det var en signal som handlade om långt mycket mer än att ändra några regler eller att slå fast vad man ska göra vid ett specifikt antal smittade på Åland.
Det var ett budskap till Finlands regering i allmänhet, och Social- och hälsovårdsministeriet och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) i synnerhet.
Det var ett budskap som löd: Vi har fått nog.
Under förra veckan, som blev något av ett crescendo vad gäller den åländska frustrationen över att inte beslut som fattats i Helsingfors under coronakrisen tagit hänsyn till Ålands speciella läge och konstitutionella rättigheter, steg frustrationen.
Droppen som fick bägaren att rinna över i självstyrelsegården var den nya restriktionerna för restauranger som den finska regeringen antog i veckan. Först fick LR bara timmar på sig att formulera och översända ett remissvar på förordningen, sedan lyssnade inte Helsingfors till de åländska invändningarna.
I korthet är det så att de nya restriktionerna för restauranger har sin bas i smittskyddslagen, som är finsk behörighet. Men när det gäller lagbehörigheten för ”förplägnadsrörelser” – restauranger, pubar, nattklubbar och så vidare – är det åländsk behörighet.
I förordningen som minister Kiuru och hennes tjänstemän tog fram ska nattklubbar och pubar särskiljas och åläggas att stänga en timme tidigare. Det går inte att göra på Åland då den åländska lagstiftningen inte ger den möjligheten.
Landskapsregeringen ställdes då inför dilemmat att antingen bryta mot den egna lagen eller att negligera den finska förordningen och jämställa alla förplägnadsrörelser.
LR valde det senare.
Enligt uppgifter till Ålandstidningen har frustrationen inom den åländska regeringen varit mycket stor. LR bad minister Kiuru om en särskild förordning för Åland som fungerar med de åländska lagarna. Enligt uppgift nekade ministern den begäran och förklarade att man från Helsingfors sida såg det som onödigt.
Detta är den senaste incidenten – av ganska många – där Ålands och självstyrelsens ställning förminskats av delar av den finska regeringen. Delar av den, eftersom uppgiftslämnare intygar att såväl Svenska folkpartiet som delar av finska Centern tagit strid för Ålands räkning, men minister Kiuru vann den interna regeringsstriden.
Det är mot den bakgrunden som LR:s beslut och hastigt sammankallade presskonferens på fredagseftermiddagen ska ses. Inte nog med att man väljer en egen väg, med en tydlig hänvisning till självstyrelselagen, när det gäller restaurangerna, man gör det på andra områden också.
Tio dagars rekommenderad karantän efter resa till ”röda” länder blir sju på Åland. LR tar också beslut om ett antal undantag från karantänsrekommendationerna som går vida över vad den finska regeringen rekommenderar.
LR gör det med en tolkning av självstyrelselagen som säkert håller sträck, men ändå utmanar den finska behörigheten kring gränserna. Och det är minst sagt minerat område, men också ett område som LR vet kommer att väcka känslor i Helsingfors.
Sammantaget var den timslånga presskonferensen på fredagseftermiddagen en kommuniké från landskapsregeringen till den finska: ”Lyssnar ni inte på oss så tar vi saken i egna händer. Respekterar ni inte självstyrelsen, respekterar vi inte er”.
Detta kom också efter att såväl lantrådet Thörnroos som vice lantrådet Harry Jansson uttryckt oro inför förhandlingarna om revisionen av självstyrelselagen vid budgetpresentationen i torsdags.
Landskapsregeringen må vara riktigt anklagad för att vara för försiktig i sin politik i allmänhet, men när det gäller självstyrelsefrågan har de senaste dagarna visat att man är beredd att ta strid – och det rejält.
Hade det inte varit för demilitariseringen kunde fredagens besked setts som en krigsförklaring…

Jonas Bladh