Redan tidigt i våras spreds satellitbilder på de minskade luftföroreningarna i Kina till följd av coronavirusets spridning. Genom samhällets nedstängning i Italien var vattnet i Venedigs kanaler klarare än någon någonsin sett det och runt om i världen har det rapporterats om vilda djur som intagit gator och bebyggda områden i människornas frånvaro.
Forskare menar att världsmiljön och klimatet har fått en andningspaus i coronapandemins framfart, men den generella bilden är att dessa värden får stryka på foten när prioriteringen är att få ekonomin på fötter igen.
Vad som inte får glömmas bort i insatserna för ekonomin och näringslivet är att miljön och klimatet ofta sätter ramarna för just dessa.
I Åsubs tillväxtstudie som publicerades i januari konstateras att ambitiösa klimat- och miljömål inte skulle ha särskilt stor inverkan på tillväxten. Nu står många åländska företag visserligen redan vid klippkanten, men faktum är att näringslivet långt är beroende av att vara miljömässigt hållbart.
Enligt tillväxtstudien är Östersjöns framtida välmående den miljöfråga som åländska företag oroar sig mest över. Den åländska naturen är en viktig attraktionsfaktor – både vad gäller besöksnäringen och för rekrytering av ny personal utifrån.
Klimatförändringen bidrar å sin sida med att Östersjöns status försämras i allt snabbare takt. Ett varmare klimat skulle dessutom försämra förutsättningarna för den typ av jordbruk och fiskerinäring som bedrivs på Åland i dag.

Klimat- och miljöfrågan är inte en sådan som var land löser bäst själv. För att få igenom en riktig förändring krävs breda, internationella avtal – och att länderna håller sig till dem.
Frågan är relevant även ur ett åländskt perspektiv, och vi kan och ska dra vårt strå till stacken. Enligt Åsubs tillitsstudie från 2018 är miljöförstöring den fråga som oroar ålänningar mest.
Lantrådet Veronica Thörnroos (C) har tidigare sagt att det åländska regeringsprogrammet behöver uppdateras på grund av coronakrisen. Förutsättningarna har förändrats radikalt vad gäller en ekonomi i balans och flera planerade satsningar.
Det är ett bra tillfälle att dels förtydliga de vaga formuleringarna från i höstas, dels ta till vara de lärdomar pandemin har inneburit.
Men det finns också utrymme för en mer konkret miljöpolitik. Enligt forskning är vindkraft nu det billigaste sättet att framställa el, och samhällets nedstängning har visat att möten som skulle innebära tjänsteresor med flyg kan skötas på distans.
Det offentliga Åland kan visa vägen genom att medvetet ha strängare miljö- och klimatkrav på till exempel sina upphandlingar, men det är också upp till politikerna att skapa incitament för företagen att vilja följa högre klimatkrav.

Att hantera coronasituationen ur ett epidemiologiskt perspektiv är en grundläggande prioritering. Det är det också att hantera den ur ett ekonomiskt perspektiv.
Men att inte glömma bort klimat- och miljöpolitiken i den här soppan är inte desto mindre viktigt.

Fredrika Fellman