Om bara någon vecka inleds den så viktiga högsäsongen inom turismen. För många företagare är det de kommande två månaderna som räddar resten av året. Men vad vet vi om våra gästers önskemål och hur nöjda är de egentligen när de packar ihop för att resa hem igen?
Åsub samlar visserligen varje år in uppgifter som rör turismen med fokus på inresande och övernattningar för de olika inkvarteringsanläggningarna. Men från Visit Ålands sida har det efterlysts en översyn av statistiken. Det låter som en klok idé.
Om vi börjar med det vi vet:
De senaste åren har resandet ökat. Det går att flyga till New York för en relativt liten peng och Åland möter en global konkurrens på ett annat sätt än tidigare.
Vi vet att jakten på unika erfarenheter styr allt mer medan boendet blir sekundärt. Visit Åland konstaterade i en rapport i våras att turismen är så mycket mer än bara hotell, restauranger och cykeluthyrning. Marknadsföringen riktas därför i högre grad än tidigare mot nischade målgrupper. Näringen kan sägas ha gått från att sälja produkter till att sälja tjänster till att sälja upplevelser.
En stor fördel skulle här vara att bättre kunna fånga upp det som efterfrågas. Vill turisterna komma ut i skärgården, vill de kombinera resande med hälsa, vill de ta del av sjöfartshistorien eller vill de komma åt lugnet på en öde ö?
I rapporten ”Kunskapsdriven turismutveckling i Västernorrland” (Bosse Bodén, Per Grängsjö, Robert Pettersson och Bo Svensson) lyfts vikten av kunskap om destinationens faktiska och preumtiva besökare fram. Författarna konstaterar att en destinations utbud självfallet bör svara mot efterfrågan. Kunskapen om turisternas önskemål är därmed viktig för att förstå en destinations utvecklingspotential.
Här listas också olika sätt att mäta turisternas efterfrågan. Det kan göras genom kundenkäter, intervjuer, analyser av bokningsunderlag samt genom att låta presumtiva besökare betygssätta även utbud som inte finns på destinationen i nuläget. Viktigt är förstås också att efterhöra producenternas åsikter, det är ju företagarna som står i daglig kontakt med besökarna.
Dessutom måste branschen själv bli bättre på att svara på de enkäter som görs och att även lämna in den statistik som efterfrågas.
När Visit Åland i mars frågade sina företagsmedlemmar hur de såg på framtiden var det endast en fjärdedel som bemödade sig att fylla i svaren. Till utmaningarna hör säkert de åländska aktörernas mångfald. Här finns sådana som jobbar med sin verksamhet året runt medan det för andra främst kanske är en hobbyverksamhet, något man gör på sidan om sitt ordinarie jobb.
Klart är att om Åland på allvar vill vara med och konkurrera om besökarna krävs det en uppryckning på alla fronter. Här finns en enorm potential men den kan säkert tas tillvara bättre.
En satsning på kunskapsdriven turismutveckling skulle inte bara gynna turismen och därmed den åländska ekonomin utan också stärka beslutsunderlaget inför olika framtida satsningar. Hur många väljer till exempel att komma till Åland för att besöka Smartparken som öppnar i juli?

Annika Kullman