I dag publicerar vi den första delen av personintervjuerna med de åländska kandidaterna i riksdagsvalet. Här kommer du som väljare att få svar på en rad frågor. Hur ska kandidaterna få regeringen att formulera en Ålandspolitik? Ska antalet kvotflyktingar som tas emot i landet höjas? Ska progressiviteten i beskattningen sänkas eller tvärtom?Vår förhoppning är att konkreta svar på konkreta frågor ska öka intresset för valet.För det är ju ingen hemlighet att ålänningarna inte springer benen av sig till vallokalerna när det vankas riksdagsval. Det gjorde vi inte heller år 2011 då Åland var den enda valkretsen i landet där valdeltagandet minskade. Endast 51 procent av de röstberättigade orkade masa sig ur sofforna.Men åtminstone två faktorer talat för ett ökat valdeltagande den här gången.För första gången på länge finns det flera starka utmanare till Elisabeth Nauclér. För det andra är den kommande riksdagsvalsperioden viktig ur åländsk synvinkel då flera stora politiska ärenden som sjösatts de senaste åren ska ros iland.Självstyrelsereformen kommer att vara en av de frågor som ska prioriteras högst av riksdagsledamoten. Senast i april 2017 ska Ålandskommittén lämna sitt slutbetänkande i form av en regeringsproposition.Ålandskommittén ska också utreda hur klumpsumman ska förändras. Men hur goda argument det än finns för att höja summan så är det svårt att få igenom en höjning om det inte finns pengar i skattkistan. Statsminister Alexander Stubb (Saml) vill stoppa skuldsättningen nästa period. Totalt är han beredd att spara 6 miljarder euro de kommande åren. Det handlar inte om småpotatis, varken för staten eller kommunerna.Landskapsregeringen förbereder just nu en begäran om extra anslag för kortruttsutbyggnaden och vill förstås ha in punkten i regeringsprogrammet. Samma sak gäller här. Finns det inga pengar minskar sannolikheten till framgång.Vi har även vindkraftsstödet, en för landskapet viktig näringslivspolitisk fråga. Stämmer det, som Mats Perämaa (Lib) skriver i en insändare i gårdagens Ålandstidningen, att Socialdemokraterna i Finland vill skära ned vindkraftsstöden, och hur påverkar det i så fall de planerade åländska projekten?Det är inga lätta frågor som Ålands riksdagsledamot ska jobba med.Dessutom finns andra utmaningar. Sannfinländarna blev valets vinnare 2011. Väljarstödet ökade med 15 procentenheter och partiet fick drygt 19 procent av landets röster. Ingenting talar för att det skulle gå så mycket sämre den här gången. Ponera att partiet blir en del av nästa regering tillsammans med Centern. Ponera också att Sannfinländarna ställer kravet att Svenska folkpartiet inte ska bli regeringsparti. Vilket parti ska då bevaka de åländska intressena på samma sätt som SFP har gjort? Socialdemokraterna kanske, men gör de det i samma mån som SFP?Oavsett vilken kandidat som får ålänningarnas förtroende kommer samarbetsförmåga och brobyggande över partigränserna alltså att vara a och o.Här har också de åländska partierna på hemmaplan en viktig roll. Har de inte redan nu god kontakt med sina systerpartier i Helsingfors är det på tiden att börja nätverka. Ring det där samtalet, bjud in till Åland, besök riksdagen. Ligg på.Den tredje söndagen i april vet vi vem som ska företräda Åland de kommande fyra åren. Förhoppningsvis är det någon som kan spelreglerna i den finländska politiken, som kan stå upp för Ålands sak, som har landskapsregeringens förtroende, och – det tål att upprepas ännu en gång – som kan brygga broar och knyta kontakter. Det kommer att behövas.Hoppas att våra intervjuer med de sju kandidaterna kan ge dig svar på vem du vill ge din röst.Och att du även tar chansen att använda den. 

Annika Kullman