Källkritik har sällan varit så viktigt som det är nu. I en tid där nyhetsflödet svämmar över av klickvänliga rubriker och bilder som har som mål att fånga mottagarens uppmärksamhet, är det svårt att urskilja vad som är sant och vad som är förvrängt eller falskt. Sedan AI blev ett allemansverktyg är det ibland nästintill omöjligt att avgöra om en bild är äkta eller inte eller om information är sann eller falsk. Ja, att navigera i dagens nyhetsbild är långt ifrån enkelt. Då ger det hopp när källkritik tas på största allvar i skolan.
I veckan berättade lektorerna Cecilia Högback och Jonas Ekblom för Ålandstidningen att deras viktigaste uppgift som lärare i historia och samhällslära är att förmedla en nyanserad bild av verkligheten till eleverna på Ålands lyceum. De lägger vikt vid källkritik som ett verktyg, och pratar om källtillit.
En av de största förändringarna i dagens medielandskap är att majoriteten av unga följer nyheter främst genom sociala medier. Det är både en möjlighet och ett problem. Å ena sidan innebär det att fler, och inte bara de som aktivt söker information, får en inblick i vad som händer i samhället och världen. Nyheterna dyker upp i flödet utan att man aktivt söker dem, vilket gör att ungdomar som annars kanske inte skulle ha tagit del av några nyheter alls, får en viss medvetenhet om omvärlden. Å andra sidan är risken stor att mycket av det material som cirkulerar är missvisande. Sociala medier är en grogrund för ogrundade rykten, manipulerad information och så kallade falska nyheter.
Här har skolan en avgörande roll att spela i att fostra medvetna och kritiskt tänkande samhällsmedborgare. Att kunna navigera i detta komplexa landskap handlar inte bara om att vara vaksam på källor och information, utan också om att kunna delta i samtal och diskussioner på ett konstruktivt sätt.
Högback och Ekblom eftersträvar att skapa ett öppet och respektfullt diskussionsklimat i klassrummet, där alla ska känna sig fria att uttrycka sina åsikter, även om de inte håller med majoriteten. Genom att uppmuntra eleverna att delta i samtal, även när åsikterna skiljer sig åt, får de inte bara möjlighet att utveckla sina egna tankar, utan de lär sig också att förstå och respektera andras perspektiv.
Arbetsmetoden på Ålands lyceum är något som fler borde inspireras av och praktisera, både i arbetslivet, i sociala medier, i politiken och i privatlivet. Det är inte sällan långa diskussionstrådar uppstår på diverse forum där deltagarnas syfte endast verkar vara att vinna argumentet och köra över den som säger emot. Den typen av diskussioner leder sällan till något gott.
I stället för att övertyga den andra om att man själv har rätt kanske vi alla borde bli bättre på att lyssna till vad den andra säger. Och kanske inte enighet alltid behöver vara målet i diskussionerna, utan snarare ömsesidig respekt och förståelse. Det är något de flesta av oss kan bli bättre på.
Tara Bamberg
