Behovet av så kallade balanstjänster som används för att upprätthålla balansen mellan elförbrukning och elproduktion har ökat i rekordtakt under de senaste åren. I fjol hoppade Åland och Pettböle Vind på tåget när ett nytt batterilager med en effekt på 1.000 kilowatt installerades invid vindkraftverken på Pettbölebergen i Finström.
Batteriet monterades på plats i maj och togs i kommersiell drift i september.
– Det har funkat över förväntan och allt har tickat på utan några störningar, säger Cecilia Jansson som är styrelseordförande i Pettböle Vind.
Aktörer på den svenska balansmarknaden har under de senaste åren kunnat tälja guld men i takt med att nya batterianläggningar etablerats på bred front har priserna kommit ner. Att Svenska Kraftnät under 2024 införde marginalprissättning bidrog till ytterligare prispress och i november noterades ett rekordlågt månadsmedelpris på marknaden för balanstjänster.
– Det har varit väldigt volatilt. Timpriserna har kunnat variera från en euro till 180 euro per megawattimme.
Fortsätter enligt plan
Cecilia Jansson konstaterar ändå att medelpriserna generellt varit på en betydligt lägre nivå än vad de var när projektet började planeras för lite drygt ett år sedan.
– Men från att vi tog batteriet i drift har det varit ganska enligt förväntan.
Balanstjänster
• Balanstjänster används för att upprätthålla balansen mellan elförbrukning och elproduktion i realtid. Varje producerad megawattimme som förs in i elnätet måste i samma sekund förbrukas någon annanstans för att upprätthålla balans. Det nordiska kraftsystemet balanseras mot en frekvens på 50 hertz och redan vid avvikelser på 0,1 hertz uppstår instabilitet som behöver regleras. Sjunker/ stiger frekvensen mer än så kan det uppstå stora störningar i elnätet, med följden att utrustning skadas eller i värsta fall att hela energisystemet kraschar.
• Batterier lämpar sig ytterligt för balansering eftersom de kan hantera frekvens upp och ned väldigt snabbt och precist. Blir det ett överskott i elnätet kan batterierna laddas och uppstår ett underskott kan de laddas ur.
• Den som levererar effekt från ett batteri för balansering överlåter kontrollen över all tillgänglig kapacitet, men huruvida den sedan i praktiken används har ingen betydelse. Den som levererar en stödtjänst får betalt för tillgänglighet.
I höstas skrev Svenska Kraftnät ner värdet på balansmarknaden till sex miljarder kronor och i Sverige har analytiker uttryckt att en affär som endast baseras på balanseringstjänster kan vara riskabel. Flera batteriaktörer har därför börjat utreda alternativa intäktsmodeller. En sådan är att använda batteriets kapacitet både mot Svenska Kraftnäts balansmarknad och för arbitragehandel med el, alltså att köpa el när priserna är låga och sälja när de är höga. Något sådant är emellertid ännu inte aktuellt för Pettböle Vind.
– I nuläget fortsätter vi leverera stödtjänster för frekvenshållning. Tankar på arbitragehandel finns i bakhuvudet men vi behöver se till att det här fungerar först.
Fler batterier
I november och december var månadsmedelpriset för frekvenstjänster för upp- respektive nedreglering mellan 2,70 och 6,44 euro. Spotmedelpriset på el i elområde SE3 var samtidigt över 50 euro per megawattimme.
– Det är klart att finns skäl att titta närmare på arbitragehandel om man tänker på elpriserna enskilda timmar, men har man en längre horisont ställer det en del andra krav på verksamheten för att få det att fungera tillsammans med frekvenshållningen.
Cecilia Jansson säger också att Pettböle Vind börjat titta på möjligheterna att installera flera batterier.
– Ja, men vi får se vad som blir aktuellt.
Ni är inte oroliga för överetablering på balansmarknaden?
– Det är lite svårt att svara på i och med att Åland är en begränsad del av Svenska Kraftnäts totala behov. Om man ser till själva frekvensregleringsbehovet och Ålands ö-situation finns det behov av mera fysisk kraft på Åland, men vi behöver följa med situationen. Det är svårt att svara ja eller nej på det i dag.