Från början hade Tord Sarling inte alls tänkt sig en framtid i partihandelsbranschen, även om kontakten till grönsakerna fanns via fadern Harry Sarling som jobbade på Hags i Dalkarby.

– Jag hade helt andra tankar och började studera matematik och data vid Åbo Akademi. Men så ville Hags dåvarande ägare stiga av och frågade om vi ville ta över. Då flyttade jag hem och studerade till studentmerkonom i redovisning.

Det här var i början av 1980-talet och verksamheten rullade vidare med äpplen och grönsaker som lagrades och såldes vidare. Men efter EU-medlemskapet kom jordbrukspolitiken alltmer i fokus.

– Det blev tydligt att vi behövde en annan struktur och ökat samarbete. Åland är litet och tre företag konkurrerade om odlarna och om kunderna. Samtidigt behövdes nya investeringar i bland annat förpackningsmaskiner.

Rationella beslut

Två konkreta händelser gjorde att framtidsfrågan fick förnyad aktualitet.

– Min far gick i pension och jag drabbades av en kraftig salmonella och blev sjukskriven länge. Vi fick samtidigt en fråga från ÅTH som ville gå ihop med Hags.

Affären skedde våren 2002 genom att ÅTH:s ägare Ålands Grönsakslager köpte Hags, men det innebar att man hade verksamhet både i Dalkarby och Gölby.

– All personal blev kvar, men ÅTH och Ålands Grönsakslager fusionerades 2005. Sedan dess har vi ett enda producentägt andelslag som kan jobba effektivt mot centralaffärerna. Efter det började vi planera en utbyggnad i Gölby, säger Tord Sarling.

Det nya lagret stod klart 2009 och all verksamhet flyttade till ett ställe.

Gynnsam bolagsform

För odlarna innebar det att alla sålde till samma grossist som man äger själva.

– Vi har också haft stor nytta av att vara en producentorganisation. EU har ett eget verksamhetsprogram med stöd för investeringar för att möta miljökrav och organisationsutveckling. Det har gett över en miljon euro och är parallellt med statens och landskapets system.

På agendan just nu är att öka det digitala flödet mellan odlare och grossist.

– Kunderna skickar redan beställningarna elektroniskt, men nu ska odlarna lägga in arealer, lager och skördeprognoser. Det har skett många generationsväxlingar och de unga är med på noterna.

Matpriserna har fått mycket rubriker de senaste åren. Som grossist sitter ÅTH mittemellan två starka krafter.

– Odlarna vill ha bra betalt och centralaffärerna vill hålla ned priserna för att kunderna ska få förmånliga varor. Det här kräver effektivitet på alla håll. Vi har en bra dialog med Kesko och S-gruppen. Handeln är mån om att kunna erbjuda inhemska varor.

Han konstaterar också att Skördefesten på Åland och intresset för närproducerat gjort att kvaliteten uppmärksammas allt mer.

– Odling av äpplen och frilandsgrödor är till stor del handarbete som ger sysselsättning åt mellan 200 och 300 personer varje säsong.

En viktig faktor i dagens specialodling är noggrann planering.

– Kedjorna ger feedback och vi måste hitta nya lösningar. Varje höst har vi en genomgång med produktionsplanering. Där bestäms volymerna av varje gröda per vecka, något som ger en anpassad odlingsplan.

Det allra mesta säljs till Finland och innebär samtidigt att transportflödet balanseras.

– Utan livsmedelsexporten skulle lastbilarna gå tomma ena vägen, eftersom importen är stor.

Blir inte sittande

Specialodlingar är gynnsamma på Åland, med milda vintrar och soliga somrar. Det gynnar framför allt äppel- och lökodling.

– Vi är nu uppe på 5.000 ton äppel per år.

Finns det nya möjligheter?

– Ja, på fruktsidan kan det bli expansion på päronodling. Även schalottenlök och vitlök har potential.

Vad ska du göra framöver?

– Det har varit ett intensivt jobb, men vi har en otroligt bra personal som trivs ihop. Jag har en hel del som jag inte hunnit med genom åren, bland annat några byggprojekt. Sen ska det bli mer tid över för familjen och barnbarnen. Dessutom har jag ett litet skogsbruk.

Tord Sarling har också lovat ställa upp för ÅTH om det behövs.

– De får höra av sig, men efter några månader brukar en sådan här övergång lösa sig.