Tidig upptäckt ökar chansen att överleva
HÄLSA De flesta som får diagnosen är i åldern 50 år och uppåt.
-Unga kvinnor drabbas också men det är inte så vanligt, tack och lov, säger Elisabeth Idman Karlsson, avdelningsskötare på onkologiska polikliniken vid Ålands centralsjukhus.
De yngsta patienter som hon har kommit i kontakt med har varit i 30-40-årsåldern.
-De som får bröstcancer som unga får ofta en aggressivare form.
Bröstcancer upptäcks vanligen genom mammografi. Alla kvinnor mellan 50 och 70 år kallas till röntgen av brösten vartannat år. En yngre person kan också begära att få göra en mammografi om man är orolig eller misstänker något ovanligt i bröstet.
Men det finns också kvinnor som själva upptäcker en förändring i bröstet och tar kontakt med sjukvården.
-Ju bättre man känner sina bröst, desto större är chansen att man hittar en tumör om man har en, säger Idman Karlsson.
Hon rekommenderar alla kvinnor att undersöka sina bröst regelbundet. Hur du ska göra kan du läsa i faktarutan här intill.
Opereras på Åland
Om man misstänker att något är fel ska man kontakta hälsocentralen. Då får man snabbt komma på mammografi och får dessutom tid till en läkare. Är man under 30 år görs ultraljud i stället för mammografi.
Läkaren känner också på brösten och tar ett prov från knölen, en så kallad finnålsbiopsi.
-Efter det kan man så gott som bekräfta eller utesluta diagnosen bröstcancer, säger Elisabeth Idman Karlsson.
Resultatet kan man få vänta på upp till två veckor.
Om det konstateras att man har bröstcancer opereras man snabbt. Operationen görs på Åland.
Är det en svår operation?
-Den är svår på många sätt. Om man tar hela bröstet blir kvinnan av med sitt bröst och det är en förlust i sig. Läkningsprocessen kan också vara lång. Men i de flesta fall går det bra.
De flesta klarar sig
Elisabeth Idman Karlsson säger att det kan ta upp till tio år för en tumör att utvecklas. På mammografin kan man se en knöl långt innan man känner den.
-En tidig upptäckt av bröstcancer betyder alltid större chans till bot. Om den inte upptäcks är risken stor att den sprider sig till lymfkörtelsystemet.
-Men det finns mycket goda behandlingsmöjligheter. Man kan leva väldigt länge med bröstcancer men man kan också dö. De flesta klarar sig, säger hon.
Gör upp handlingsplan
Efter att patienten genomgått operationen väntar ytterligare behandling eftersom man inte kan vara säker på om det finns cancerceller någon annanstans i kroppen. Det är då patienten kommer i kontakt med onkologiska polikliniken.
-När patienten kommer till oss gör doktorn upp en behandlingsplan. Det görs utifrån ett vårdprogram som ser likadant ut i hela Europa, säger Elisabeth Idman Karlsson.
Patienten behandlas antingen med cytostatika (cellgifter), antikroppar eller antihormonell behandling. Strålbehandlingen sker i Åbo.
På onkologen jobbar i dagsläget två läkare och fyra sjukskötare och en avdelningssekreterare. I teamet finns också cancersjukskötare Soffi Wetterhoff som ger det psykosociala stödet samt en socialkurator, sjukhuspräst och smärtsjukskötare.
-Vi sjukskötare har regelbunden kontakt med våra patienter. Patienten har en ansvarig sköterska så att man träffar samma person vid varje behandling. Då är det lättare att se och förstå vilket stöd patienten behöver, säger Idman Karlsson.
Vid behov kontaktas också mentalvårdsbyrån.
Hamnar i kris
Patienterna är givetvis oroliga när de kommer till onkologen.
-Första gången de kommer hit upplever jag att oron är som störst. Allt är så ovisst; behandlingen och hur man ska reagera.
-När man har gått igenom första behandlingen och träffat den sjuksköterska som ska ta hand om en upplever jag att patienten känner sig lugnare, säger Elisabeth Idman Karlsson.
Hon säger att det är positivt om man släpper fram känslorna och tillåter sig att känna ångest, ilska och sorg.
-När man får sin diagnos är allt ett enda kaos och många förstår inte att det gäller dem själva, de förtränger det helt enkelt. När de inser att de är sjuka väller känslorna fram.
Idman Karlsson säger att kvinnor ofta är "duktiga flickor" som uppfostrats att klara sig själva. Men hon påpekar att när man blir sjuk ska man försöka glömma det och ta emot allt stöd man kan få.
-När behandlingen är avslutad kan man också hamna i kris. Man förutsätts vara frisk men man känner sig deppig och övergiven. Då kan man söka stöd hos andra som genomgått samma sak eller ta kontakt med någon man har förtroende för. Så småningom börjar man se framåt igen.
Det är inte bara kroppen som ska komma igen utan även det sociala umgänget och arbetet som man kanske inte orkat med under sjukdomstiden.
När behandlingen är avslutad går patienten på återbesök med jämna mellanrum. Då tas blodprover, mammografi och läkaren undersöker brösten.
Går på efterkontroller
Men trots de kriser man hamnar i upplever Elisabeth Idman Karlsson att de flesta kvinnor har inställningen att de ska bli friska.
-Och det är vår inställning också.
Det sägs att ett positivt humör kan bidra till tillfriskning. Är det så?
-Om inte annat så har det en påverkan om man tänker positiva tankar och tar vara på energin och glädjen från andra människor.
-Ibland kan det sitta fyra personer i behandlingsrummet och prata och skratta. Då känner man i luften att just nu mår alla ganska bra.

Sandra Widing