Flygplanet från Aero (senare Finnair) gjorde sin ordinarie kvällstur från Åbo med 25 personer, varav 13 ålänningar, när det vid inflygningen strax före klockan 19 kom för lågt och träffade en flygfyr samt därefter kraschade i tallskogen. Planet plöjde upp ett 150 meter långt dike i marken, bröts itu och fattade eld. De tre överlevande, däribland flygvärdinnan, befann sig i stjärtpartiet som bröts loss och hamnade upp och ned. Frivilliga kom först till olycksplatsen, men över 100 brandmän från tre kårer deltog i räddningsarbetet.
Vid kraschen försvann också elva kilo post som med stor sannolikhet blev lågornas rov.
Flög för lågt
En haverikommission anlände till Mariehamn samma natt och utredningarna visade snart att det förekommit normal radiokontakt mellan flygledningen och planet strax före kraschen. Siktförhållandena var dock sådana att de underskred de gränsvärden som gällde. I sammanhanget noterades att Aero tillämpade lägre gränsvärden än till exempel Linjeflyg och SAS. Planet hade vid inflygningen befunnit sig cirka 50 meter lägre än minimihöjden. Utredningen visade också att planets båda höjdmätare var felfria.
Direkt efter olyckan rapporterades det om 21 dödsoffer, men vid de följande undersökningarna påträffades kvarlevorna av en fripassagerare i förarkabinen, vid sidan av de båda piloterna.
Sex ålänningar som tänkt åka missade planet och kunde efteråt tacka sin lyckliga stjärna.
Andra svåra olyckan
Flygplansmodellen DC-3 lanserades 1935 och tillverkades i 13 år. Det var för sin tid en avancerad konstruktion och väl lämpat för korta rutter och små flygfält. Olycksplanet hade inköpts begagnat 1945 och var det äldsta i sitt slag i Aeros flotta. Planet hade vid kraschen drygt 30.000 flygtimmar bakom sig.
Katastrofen i Sviby var den andra stora flygolyckan i Finland i början av 1960-talet. 25 personer omkom i början av 1961 i Kvevlax i Österbotten, efter ett manövreringsfel. Haverikommissionen konstaterade senare att båda piloterna varit berusade.
Händelserna ledde till att Aeros navigationsregler, säkerhetsmarginaler och den allmänna disciplinen i bolaget ifrågasattes.
Skrotet kvar i skogen
En minnessten restes 1967 cirka 200 meter från nedslagsplatsen. Uppvaktningar har hållits på årsdagar av olyckan. 40-årsminnet omgavs av extra dramatik, då morgonplanet från Helsingfors tvingades nödlanda i Åbo på grund av fel på landningsstället. Turen flögs då av Finnairs estniska dotterbolag Aero.
Vrakdelarna från planet flyttade efter olyckan en bit västerut och blev liggande i skogen över 50 år. I september 2018 bärgades de bort tillsammans med rester av två havererade Cessna-plan som legat på samma plats.
Ålands museum fick då ta emot flygplansdörren samt en del av ena vingens roderkonstruktion. Finavia donerade samtidigt en tidsenlig förbandslåda.