Nästan 1.000 personer flyttade till Åland i fjol, varav 90 var barn yngre än sju år och 75 var barn i grundskoleåldern. Samtidigt flyttade 740 personer bort från Åland – totalt gav flyttningsrörelsen således ett överskott på 217 personer, 112 kvinnor och 103 män. 300 av de utflyttade var födda på Åland.

Statistiken som kommer från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) konstaterar att den största delen av inflyttningen gjordes från Sverige, varav återflyttare utgör en tredjedel. Totalt handlar det om 240 återflyttare.

Av de inflyttade var nästan 700 personer svenskspråkiga, medan cirka 260 hade något annat modersmål. 80 stycken hade finska som modersmål, 40 rumänska, 20 lettiska och 20 hade engelska som modersmål. Totalt 37 olika språkgrupper flyttade till Åland 2020.

Flest 20–40-åringar

De utflyttade under fjolåret hade ungefär samma fördelning gällande språkgrupper som de inflyttade. Nettoresultatet av flyttningen blev ett tillskott på cirka 150 svenskspråkiga, och 60 personer med andra språk.

Liksom tidigare år var inflyttningen störst i grupperna 20–40-åringar. Hälften av de inflyttade passade in i de åldersgrupperna. Ungefär 20 procent var mellan 40 och 60 år och bara tio procent var äldre än 60. Drygt var femte inflyttad var under 20 år.

90 personer i åldern 0-6 flyttade till Åland 2020, 15 av dem registrerades för ett annat modersmål än svenska. 75 av inflyttarna var mellan 7-15 år.

Hälften blev stadsbor

480 av de 957 inflyttade bosatte sig i Mariehamn, 400 på landsbygden och 80 personer valde att slå rot i skärgårdskommuner.

Det skedde också en omfattande rörelse mellan kommunerna på Åland, särskilt mellan Mariehamn och Jomala. Nästan 160 personer flyttade från Jomala till staden, medan 240 valde att låta flyttlasset gå andra vägen. Det innebär i sin tur att hälften av Jomalas bruttoinflyttning kom från Mariehamn. 

Totalt flyttade fler än 1.300 personer mellan de åländska kommunerna – och nästan 1.900 flyttade inom samma kommun.